Erfarenhetsutbyte visar väg för vädertjänster anpassade för drönare
Med fler drönare i luftrummet ökar efterfrågan på anpassade flygvädertjänster för drönarpiloter och obemannat flyg. I forskningsprojektet BÄVER samarbetar LFV, SMHI och Lunds universitet för att undersöka hur man kan utveckla vädertjänster som möter dessa behov. Drygt halvvägs in i projektet har projektets intressenter samlats för en andra workshop som gav värdefulla insikter.
Ett 40-tal personer från 20 organisationer deltog vid workshopen som hölls hos SMHI i Norrköping. Deltagarna speglar en mycket bred kompetens från såväl myndigheter, lokala och regionala aktörer, akademi och industri.
– Workshopen möjliggör både erfarenhetsutbyte och en chans att förankra projektets slutsatser med slutanvändare. Det finns ett stort intresse för bättre vädertjänster för obemannat flyg, både för ökad förmåga att utföra sina uppdrag och för flygsäkerheten, säger Helene Alpfjord Wylde, projektledare på LFV.
Deltagarna i BÄVER-projektet samlades till en andra workshop för att dela resultat och erfarenheter från de olika studierna som bedrivits under projektet.
Kunskapsdelning visar behov hos användarna
På workshopen presenterade de olika arbetsgrupperna resultat så här långt, visade lösningsförslag och samlade in synpunkter och erfarenheter från användare. Tydligt var att risk för nedisning är den största frågan för operatörerna, följt av låghöjdsvindar och konvektivt väder.
– Det finns också ett stort intresse att förstå vad vi beräknar i prognosunderlagen och vad det egentligen betyder för den som flyger drönare, säger Jelena Bojarova, forskare inom meteorologi på SMHI.
Behovet av detaljerade prognoser, både i tid och rum, är stort, men det skiljer sig också mellan olika typer av operatörer. De som använder drönare inom samhällskritisk verksamhet, såsom polis, räddningstjänst och vårdsektorn, har störst behov av bra underlag för att kunna väga risker mot nyttan av att utföra sin flygning. De vill ha underlag som både stöttar snabba beslut och som ger en förståelse för väderläget.
– För att stödja deras operationella verksamhet på bästa sätt krävs det en prognos med en upplösning på 100 meter som uppdateras var femte minut, vilket är utmanande att framställa, sammanfattar Jelena Bojarova från samtalen under workshopen.
Provflygningar samlar data
Projektet undersöker även hur drönarna själva kan bidra med observationer som går att använda till förbättrade väderprognoser. Provflygningar med datainsamling har genomförts av Lunds universitet och SMHIs forskare analyserar data för att undersöka hur de går att använda för prognosberäkningar. Men även om det låter enkelt att drönarna själva ska samla in data, så finns det en rad utmaningar kopplat till teknik, kommunikationsmöjligheter och en flora av olika typer av drönare med olika kapacitet att bära extra instrument för insamling av data. När data är insamlade behövs en infrastruktur som snabbt kan få dem användbara för nästa prognosberäkning.
– Det är ett väldigt bra projekt som samlar hela kedjan från drönarproducenter till användare, så vi lättare förstår varandra och alla olika behov. Vi kan inte lösa all komplexitet på en gång, men vissa steg mot förbättring kan man göra, säger Jelena Bojarova.
Användarröster från workshopen
Hur ser då några av de medverkande intressenterna på projektet så här långt?
Victoria Barrsäter representerar Svenska drönarnätverket i BÄVER-projektet.
– Jag ser det som att det är en av pusselbitarna för ökad drönaranvändning. När tjänsten är i bruk kan alla flyga i säkrare förhållanden och även andra operatörer kan dra nytta av tjänsten och få tillförlitliga väderdata. Jag hoppas också att den data och statistik som kommer fram kan hjälpa till att justera regelverken, med regelförenklingar, säger Victoria Barrsäter, representant för Svenska drönarnätverket som är en del av transportnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation.
Rikard Tyllström presentaterade sin institution på Lunds universitet och de tester de gjort inom ramen från projektet.
– Det är en fantastisk samling med partners, leverantörer och användare, och otroligt att se det intresse som finns, något som också är viktigt för att få bärighet och skapa hållbarhet ur ett ekonomiskt perspektiv i en sektor med många små startuper. Det finns potential i att vi kan utnyttja att drönare kan ”se” själva och komplettera där vi har begränsad information från det kommersiella flyget. Vi kan då bygga ett system som fungerar även i kris, när vi inte har samma tillgång till prognoser och observationer, utan att vi tar högre risker med flygsäkerheten, säger Rikard Tyllström, verksam vid institutionen för flyg och aeronautiska vetenskaper vid Lunds universitet.
Projektresultatet lever vidare
Forskningsprojektet BÄVER finansieras av Trafikverkets luftfartsportfölj. Efter workshopen bearbetas användaråterkopplingen och projektresultaten summeras i en forskningsrapport. Projektet avslutas efter årsskiftet, men redan nu har en forskningsansökan skickats in för att förhoppningsvis ta arbetet vidare, med målbilden att tillgängliggöra bättre vädertjänster till drönaranvändare. Synergier finns också med ett nyligen startat projekt riktat mot samhällsviktigt flyg, finansierat av Myndigheten för civilt försvar.
– Vi kommer redan till hösten att genomföra ett referensgruppmöte för en framtida prognostjänst för rutt- och platsprognoser med samhällsviktiga flygoperatörer. Där kommer vi ta in lärdomar från BÄVER-projektet och visa samma designskisser för anpassade väderprodukter, säger Linus Dock, produktägare för flygvädertjänsten på SMHI.
Helene Alpfjord Wylde och Roger Li från Luftfartsverket presenterade under dagen.
