Dags att förverkliga det nya satellitprogrammet EPS-Sterna
Arbetet med att ta Europas nya satellitprogram EPS-Sterna från ritbordet till rymden kan nu börja. Programmet kommer att ge ett betydande tillskott av satellitdata som SMHI kommer att ha nytta av i sin samhällsviktiga verksamhet med väderprognoser och varningar, och också för forskning.
Målet är att de första sex satelliterna i konstellationen ska sändas upp redan 2029 och börja leverera data året därpå.
– Det är ett betydelsefullt steg i EUMETSAT:s historia att alla medlemsländer nu har sagt ja till EPS-Sterna. Det kommer göra oss i Europa mer oberoende av jordobservationer från andra aktörer. Från svenskt perspektiv ser vi redan fram emot de första data från EPS-Sterna, säger Håkan Wirtén, generaldirektör SMHI och Sveriges delegat för den europeiska meteorologiska satellitorganisationen EUMETSAT.
Under tisdagen tecknade den europeiska meteorologiska satellitorganisationen EUMETSAT och den europeiska rymdstyrelsen ESA en överenskommelse som innebär att ESA kan påbörja upphandling för produktion av EPS-Sterna.
I en nyhet på EUMETSAT:s webbplats säger Phil Evans, generaldirektör EUMETSAT:
”Den här underskriften förvandlar trettio nationella åtaganden till konkreta åtgärder. EPS-Sterna kan nu gå från planering till hårdvara i full fart, tack vare det starka partnerskapet mellan EUMETSAT och ESA och förtroendet våra medlemsländer visat”.
Simonetta Cheli (Direktör för jordobservationsprogram, ESA) och Phil Evans (generaldirektör EUMETSAT) signerar samarbetsavtalet kring EPS-Sterna vid en ceremoni vid EU Space Conference i Bryssel, tisdagen den 27 januari 2026.
Koncept från Arctic Weather Satellite
EPS-Sterna-programmet bygger på en konstellation av små satelliter av samma typ som Arctic Weather Satellite. Det är en svensktillverkad minisatellit, också kallad AWS, som är en ny typ av meteorologisk satellit. Den är liten, i storlek med en diskmaskin, och har endast ett instrument, en avancerad mikrovågsradiometer. Med den mäter satelliten temperatur och luftfuktighet i atmosfären under sin färd runt jorden. De data som samlas in är mycket viktiga för produktionen av väderprognoser och för att öka kunskapen om processer i atmosfären.
– Det är ett projekt som vetenskapligt är väldigt viktigt. Fuktighet är verkligen en kärnvariabel här. Att ha bättre koll på fuktighet i atmosfären är superviktigt för alla processer kring nederbörd, moln, strålning, utbyte mellan mark och atmosfär, allt som händer i gränsskikten, säger Abhay Devasthale, forskningsledare inom klimatövervakning och forskning med fjärranalys på SMHI och kontaktperson mot EUMETSAT.
Viktig i polarområdena
EPS-Sterna är särskilt viktigt för polarområdena, där konstellationen kommer att öka antalet satellitpassager och mängden satellitdata betydligt. På bara ungefär fem timmar kommer satelliterna att tillsammans observera en yta som täcker 90 procent av jorden.
Förstora bildenEPS-Sterna, en konstellation av sex samtidiga satelliter fördelade på tre polära banor, kompletterar satelliterna i EUMETSAT:s polära satellitprogram EPS/EPS-SG, USA:s JPSS och Kinas FY-3. Tiderna som markeras med LTDN (Local Time Descending Node) visar den lokala soltiden när satelliten passerar ekvatorn i sin bana söderut. På bara ungefär fem timmar kommer EPS-Sternas mikrovågsinstrument observera en yta som täcker 90 procent av jorden.
Effektstudier har visat att EPS-Sterna kommer att kunna reducera prognosfel med upp till 6 procent hos EUMETSAT:s medlemsländer, och upp till 9 procent i Arktis-regionen. Detta ger förbättrad tillförlitlighet i att göra prognoser för oväder, nederbördsintensitet och -timing, samt extrema temperaturer.
– Vi har just tagit i bruk ett AI-verktyg som förbättrar våra nederbördsprognoser med satellitdata. Med satelliterna i EPS-Sterna kommer vi att få en mer direkt observation av nederbörd och en ökning av data till dessa analyser. Vi får fler passager över Sverige och områden där vi har färre markobservationer och det är så klart en förbättring, säger Adam Dybbroe, forskningsledare inom nowcasting och fjärranalys på SMHI.
– Med EPS-Sterna kan vi också se vad som händer i tropikerna kopplat till fuktighet, transport av fuktighet mellan Arktis och mellanbreddgrader och även mellan troposfär och stratosfär, säger Abhay Devasthale.
En visualisering av atmosfärsfuktighet från AWS 325 GHz-kanal, måndag den 28 april 2025. I visualiseringen syns cykloner och konvektiva system, de vädersystem som kan orsaka kraftiga åskoväder. Med 325 GHz-kanalerna syns fler områden med tjocka moln (vita fläckar), även utanför området kring tropikerna.
Stor beräknad samhällsnytta
EPS-Sterna beräknas ge en stor utväxling av investerade medel ur ett kostnad-nytto-perspektiv. Beräkningar visar att varje satsad krona ger en samhällsnytta motsvarande 51 kronor tillbaka i form av förbättrade väderprognoser som ligger till grund för beslut som räddar liv, ökar motståndskraft i samhället och gynnar ekonomier. Sammantaget ger det ett projekterat ekonomiskt värde på minst 30 miljarder Euro under programmets livstid.
– Vi kommer att se fördelarna med EPS-Sternas data från 2030. Med tanke på de goda erfarenheterna från AWS och om alla uppskjutningar går bra, kommer vi att fortsätta att ha stor nytta av EPS-Sterna långt efter 2042, säger Abhay Devasthale.
EPS-Sterna
EPS-Sterna är en konstellation av minisatelliter av samma typ som Arctic Weather Satellite (AWS).
De första sex satelliterna är planerade för uppskjutning under 2029. Där ska de samverka för övervakning av atmosfären.
Konstellationen kommer att öka antalet satellitpassager väsentligt, vilket är speciellt viktigt över polarområden där de geostationära satelliterna har mer begränsad förmåga. EPS-Sterna kommer ge en nära nog total täckning över hela jorden var femte timme, mot dagens två överflygningar över varje område per dag.
Totalt kommer 20 satelliter att tillverkas för en kontinuerlig övervakning under programmets livslängd, 2029-2042.
Arctic Weather Satellite
Den svensktillverkade minisatelliten Arctic Weather Satellite, också kallad AWS, är en ny typ av meteorologisk minisatellit som med en avancerad mikrovågsradiometer mäter temperatur och luftfuktighet i atmosfären. Mikrovågsradiometern har 19 kanaler över 4 olika frekvensband (50-57, 89, 165-183 och 325 GHz).
AWS går i en polär bana på ca 600 km höjd över jordytan. Satellitens mindre storlek och att den endast är utrustad med ett instrument har gjort att produktionstiden varit kort och kostnaderna har kunnat hållas nere.
Satelliten är tillverkad av OHB Sweden i Kista och AAC Omnisys i Göteborg har byggt instrumentet. Den byggdes på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA. SMHI var tidigt med i processen som kravställare tillsammans med Rymdstyrelsen och de övriga nordiska ländernas väderinstitut.
