SMHI leder unikt internationellt forskningsprojekt för att motverka övergödning

– För mycket näring i havet leder bland annat till att växter frodas och sedan sjunker ner till botten där de förmultnar. I förmultningsprocessen förbrukas syre som finns i djupvattnet. Följden blir syrefattiga, eller helt syrefria bottnar, där i stort sett inga djur kan överleva. De som inte kan fly, dör, säger Elin Almroth Rosell, SMHI, projektledare för CodeBlue.

Förutom att det innebär förändringar i artsammansättningen, det vill säga vilka olika arter och hur många av dem som finns i ett visst område, förlust av biologisk mångfald, syrebrist och död för marin flora och fauna, så försämras vattenkvaliteten generellt. Dessa problem orsakas till stor del av att vi människor släpper ut för mycket näringsämnen som kväve och fosfor i havet.

Kunskapsluckor ska täppas till

Efter årtionden av hängivet arbete står det klart att det behövs ännu starkare samarbete mellan konventioner, europeiska ramdirektiv och olika institut för att kunna minska övergödningen och uppnå – och upprätthålla – goda miljöförhållanden i våra havsområden. Det finns fortfarande betydande kunskapsluckor, och det är dessa kunskapsluckor som forskarna inom CodeBlue nu vill täppa till. Projektets långsiktiga mål är att ta fram en plan som gör politiken effektivare och hållbarare, och som samtidigt minskar risken för onödiga kostnader i framtiden.

Digital tvilling för ett hållbarare hav

– Inom projektet CodeBlue ska vi på olika sätt undersöka hur problemen med övergödning i Östersjön och nordöstra Atlanten påverkas av ett förändrat klimat. Resultaten kommer att fungera som kunskapsunderlag för att beslutsfattare lättare ska kunna hitta en hållbar väg framåt i övergödningspolitiken. Det skulle i längden också gynna den blå ekonomin i form av bättre förutsättningar för till exempel olika former av vattenbruk, fiske och turism, säger Elin Almroth Rosell.

Projektet ska leverera samordnade metoder och uppsättningar av modelldata, som svarar på olika frågor som ”Vad händer om…?”. Genom att utveckla en digital tvilling av havet, som ska finnas tillgänglig på en användarvänlig webbportal, kan entreprenörer, beslutsfattare, samhällsplanerare och forskare få en större förståelse för det marina systemet och hur klimatförändringar och människans utsläpp av näringsämnen påverkar detta.

Gränslösa hav kräver gränsöverskridande samarbeten

Alla länder som gränsar till Östersjön och nordöstra Atlanten bidrar till inflödet av näringsämnen, särskilt fosfor och kväve. Därför är det en stor framgång att ha samlat så många länder i ett och samma projekt.

– Eftersom havsföroreningar sprids både över nationella gränser och till angränsande havsområden, måste insatserna för att minska dessa föroreningar både vara internationella och utvidgas till att omfatta alla relevanta sammankopplade havsområden, säger Itzel Ruvalcaba Baroni, forskare på SMHIs oceanografiska forskningsenhet och ledare för arbetspaket 3; Klimat- och näringsämnesprojektioner.

Startskottet för ett unikt internationellt samarbete

Workshopen på SMHI i Norrköping i höstas var startskottet för arbetet. Där diskuterades framför allt de tre huvudsakliga forskningsfrågorna:

1. Har klimatförändringarna varit en betydande faktor i relation till den ökade näringstillförseln till havet vad gäller dagens övergödning?
2. Kommer den ”Maximalt tillåtna tillförseln” av näringsämnen som diskuterats fram inom internationella överenskommelser att vara tillräcklig för att lösa övergödningsproblemet i ett förändrat klimat?
3. På lokal nivå: Hur kommer de genomförda åtgärderna att påverka den blå ekonomin, såsom vattenbruk och lokal förvaltning i CodeBlues specifika kustområden?

Sonja van Leeuwen från det Kungliga nederländska institutet för havsforskning, var på plats i Norrköping:

– Att lära känna de andra deltagarna bättre på en workshop som denna är en stor fördel – liksom att få veta mer om de olika perspektiven som finns i de olika områdena. Nu har vi en bättre förståelse för varför de regionala havskonventionerna OSPAR:s och HELCOM:s bedömningar av övergödning skiljer sig åt och vad vi behöver ta itu med. Diskussionerna under workshopen fokuserade på beslut om vilka påverkande faktorer som ska tillämpas i scenarierna, för- och nackdelar med olika alternativ och tillvägagångssätt, och tillgången till data om faktorerna som påverkar, säger Sonja van Leeuwen.

Även lokala aktörer engageras

Nu undersöker forskarna olika metoder att ta fram det underlag som de behöver till deras olika modeller för att säkerställa att de går vidare med de bästa och mest lämpade metoderna. Samtidigt engageras lokala nyckelaktörer inom de aktuella näringarna av de i projektet som ska fokusera på att testa olika miljöförhållanden för dessa intressegrupper.

”Hela samhället kommer att gynnas av ett projekt som detta”

Projektets samhällspåverkan sträcker sig bortom förbättrad vattenkvalitet och ligger i linje med FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt ”Hav och marina resurser”.

– Hela samhället kommer att gynnas av ett projekt som detta, men i fokus står framför allt alla havsrelaterade aktiviteter och yrken, såsom fiske, vattenbruk, sjöfart och kustnära turistregioner, säger Thomas Raabe, AquaEcology-institutet i Tyskland.

CodeBlue pågår till augusti 2028 och SMHIs del finansieras av Formas inom det europeiska samarbetet ”the Sustainable Bue Economic Partnership.