Huvudinnehåll

Kortare period än vanligt med havsis, men den maximala isutbredningen normal

Uppdaterad

Publicerad

Istjänsten vid SMHI konstaterar att säsongen 2025-2026 blev kortare än normalt för havsisen. Den första havsisen noterades den 13 november, vilket är nära det normala datumet. Den sista isen försvann dock redan till den 10 maj, vilket är cirka två veckor tidigare än normalt.

Isvintern 2025-2026 kan vädermässigt delas in i en mild höst, kall januari-februari och åter milt från mars månad. Detta resulterade i en snabb istillväxt i januari och februari. Kulmen för havsisen var den 20 februari med en maximal isutbredning på 181 000 kvadratkilometer. Detta klassificerar isvintern som normal vad gäller maximal isutbredning. Från slutet av februari tog milt och blåsigare väder över och isutbredningen minskade snabbt.

– Isvinterns varaktighet från första till sista dag med havsis var kortare än normalt. Att säsongen avslutades redan den 10 maj är ovanligt, men det hände även säsongen 2014-2015. Avslutningsdatum på isvintern kan dock variera stort och för två år sedan dröjde det ända till den 4 juni innan det var helt isfritt, berättar Magnus Larsson vid istjänsten på SMHI.

Diagram för isutbredning 2025-2026

Daglig isutbredning issäsongen 2025-2026 i 1000-tal kvadratkilometer is. Mörkblå linje anger genomsnittlig isutbredning för perioden 1981-2010.

Mild höst, men viss kyla i november gav is i norr

Avkylningen av ytvattnet gick sakta under hösten, men från mitten av november blev det tidvis kallare och den 13 november kunde den första tunna isen skådas i inre vikar i norra Bottenviken.

– Detta är ett normalt datum för första is, men det kan vara stora variationer. Vissa kalla höstar kan den första isen synas redan i slutet av oktober, säger Magnus Larsson.

Isen i de norra skärgårdarna växte sedan långsamt till under resten av november.
I slutet av november tog milda sydvästvindar över igen och isläggningen avstannade i stort sett fram till julveckan. Enstaka kallare dygn längst i norr, gjorde dock att istjockleken i de inre skärgårdarna i norra Bottenviken ökade så sakteliga till cirka 10-25 cm.

Kallt väder från årsskiftet

Vid årsskiftet blev det vädermässigt en omläggning till kalla ostliga vindar.

– Isläggningen tog fart och de två första veckorna i januari fick vi en snabbt is i Bottenviken och Norra Kvarken, samt på många håll utmed kusterna ned till norra Tyskland. Några dagar med mildluft söderifrån, rev upp den tunna isen i mitten av månaden och samlade den norrut i Bottenviken, beskriver Magnus Nilsson.

Därefter tog kalluften över igen och isen växte snabbt till. Den 29 januari var hela Bottenviken och Norra Kvarken islagd för första gången denna vinter. I centrala Bottenviken fanns numera upp till 40 cm tjock drivis.

Maximal isutbredning 20 februari

Kylan fortsatte att dominera i februari med högtrycksbetonat väder och ostliga vindar i söder. Isen avancerade ut till sjöss även i Bottenhavet och västra Finska viken. Egentliga Östersjöns kuster fick alltmer is. Efterhand bildades även is på delar av västkusten och nyis sträckte sig tidvis ut förbi Skagen.
I mitten av månaden blev Ålands Hav överbryggat med tunn is och nyisläggningen fortsatte sedan några dagar till. Den 20 februari uppmättes denna vinters största isutbredning med en yta av nära 181 000 kvadratkilometer täckt med is.

– Vid detta skede var hela Bottenviken, Norra Kvarken, Finska viken och Rigabukten täckt med is. Även en stor del av Bottenhavet och Östersjöns kuster, liksom delar av västkusten var då istäckta, fortsätter Magnus.

Iskarta från den 20 februari 2026.

Iskartan från den 20 februari 2026.

Arkiv med dagliga iskartor finns på smhi.se

Snabb minskning av isutbredningen

Redan dagarna därefter tog sydvästliga vindar över. Mycket av den tunn isen i söder revs upp och isutbredningen minskade snabbt. På några dagar försvann nästan en tredjedel av den istäckta ytan.

Milt i mars och april

Mars månad dominerades av milda sydvästvindar över Skandinavien. Kustisarna i söder ruttnade, bröts upp och smälte söderifrån. Ruttnade är en process där den fasta istrukturen löses upp på våren, innan den bryts isär och smälter. Isarna till sjöss bröts också upp och trycktes åt nordost. Från den 20 mars var det öppet vatten till sjöss ända upp till mellersta Bottenviken., medan det fanns 15-50 cm mycket tät och ihopskjuten drivis i norra halvan av Bottenviken. Även i östra Finska viken och östra Rigabukten fanns då 10-35 cm mycket tät drivis kvar.

Även i april dominerade milt väder. Kustisarna fortsatte att ruttna och smälta bort söderifrån. Kortvarigt drev isen på norra Bottenviken åt olika håll, i samband med att lågtryck passerade.

– Detta resulterade dock bara i att isen till sjöss bröts sönder och smälte alltmer. Det varma vädret gick även hårt åt kustisarna i norr som ruttnade och smälte, fortsätter Magnus.

Den 20 april var det isfritt både vid kuster och till sjöss, upp till i höjd med Skellefteå. Isarna i norr fortsatte sedan att brytas ner, ruttna och smälta och den 10 maj var det så åter helt isfritt.

– Den 10 maj får anses som ett tidigt datum för isfritt, cirka två veckor tidigare än normalt. Detta berodde mycket på att isarna i norr slutade att växa till redan i början av mars, i samband med det milda vädret som dominerade mars månad, avslutar Magnus.




Relaterade länkar