Huvudinnehåll

WMO: Extremväder och klimatförändringen har stor påverkan på Afrika

Uppdaterad

Publicerad

Idag släpper Världsmeteorologiska organisationen (WMO) rapporten State of the Climate in Africa 2024. Den visar att extrema väderförhållanden och klimatförändringen har stor påverkan på kontinentens socioekonomiska utveckling. Läget är kritiskt och förhållandena förvärrar bland annat hunger, osäkerhet och fördrivning. SMHI bidrar till afrikanska länders resiliens genom internationellt utvecklingssamarbete inom väder, vatten och klimat.

Det senaste decenniet har varit det varmaste som uppmätts över Afrika. Havsytans temperatur runt om kontinenten var rekordhög 2024, med särskilt snabb uppvärmning i Atlanten och Medelhavet. Den genomsnittliga yttemperaturen 2024 var cirka 0,86 grader Celsius högre än det långsiktiga genomsnittet för 1991–2020. Nordafrika, som är den delregion som värms upp snabbast, noterade den högsta temperaturen (1,28°C över genomsnittet för 1991–2020).

Läs rapporten State of the Climate in Africa in 2024 (wmo.int). Länk till annan webbplats.

Bil som visar årliga regionala medeltemperaturanomalier för Afrika.

Årliga regionala medeltemperaturanomalier för WMO RA 1 (Afrika) (°C, skillnad från genomsnittet för 1991–2020) från 1900–2024.

Nästan hela havsområdet runt Afrika påverkades av marina värmeböljor av stark, svår eller extrem intensitet under 2024. Höga havstemperaturer stör de marina ekosystemen, dödar korallrev och kan intensifiera tropiska stormar. I kombination med stigande havsnivåer utgör de ett hot, inte bara mot kustsamhällen utan hela kontinenten genom naturkatastrofer som översvämning och torka.

– Afrika är den kontinent som bidrar minst till klimatförändringen, men samtidigt är mest sårbar för effekter både på kort och lång sikt, då man redan har minst resurser att anpassa sig. Många länder är redan utsatta för hetta, långa torrperioder och risk för översvämning. Små förändringar i nederbörd, temperatur och extremnederbörd får därför mycket stora humanitär och ekonomiska konsekvenser, säger Birgitta Seveborg Farrington, internationell projektledare och vikarierande samordnare för internationellt utvecklingssamarbete på SMHI.

Nederbörden både under och över genomsnittet

En El Niño-händelse och en positiv Dipole-fas i indiska oceanen, som sträckte sig från 2023 till början av 2024, spelade en viktig roll för nederbördsmönstren för Afrika under 2024.

Karta som visar nederbördsanomalier i millimeter för Afrika 2024.

Nederbördsanomalier i millimeter för 2024: Blå områden indikerar nederbörd över genomsnittet och bruna områden indikerar nederbörd under genomsnittet. Referensperioden är 1991–2020.

Södra Afrika drabbades av skadlig torka, särskilt i Malawi, Zambia och Zimbabwe, som led av den värsta torkan på minst två decennier. De samlade spannmålsskördarna i södra Afrika var 16% lägre än femårsgenomsnittet - och i Zambia och Zimbabwe 43% respektive 50%. Låga vattennivåer och låg vattenkraftsproduktion från Karibasjön, Afrikas största konstgjorda reservoar, orsakade långvariga strömavbrott och ekonomiska störningar.

– El Niño och La Niña är återkommande fenomen som påverkar vädret globalt, inklusive i Afrika, genom att förändra havstemperaturer och atmosfäriska mönster i Stilla havet. Effekterna varierar beroende på region och säsong. I södra Afrika leder El Niño ofta till utspridd torka som minskar skördar och bidrar till vattenbrist. I östra Afrika upplever man istället större regnmängder än normalt som kan leda till översvämningar och jordskred. I västra Afrika ser man kortare och försenad regnsäsong som också påverkar jordbruksproduktionen. Under La Niña-perioderna är effekterna de motsatta, säger Birgitta Seveborg Farrington.

Hur fenomenen påverkas av klimatförändringen är något som forskare undersöker men inte har ett färdigt svar på än.

– Klimatförändringen påskyndar den hydrologiska cykeln, så torka som orsakas av ENSO (El Niño–Southern Oscillation) kan intensifieras av denna påskyndning av den hydrologiska cykeln. Det är dock mycket svårt att så kallat, attribuera, det som händer just detta år till klimatförändringen. Läser man den senaste IPCC-rapportens kapitel nio (se figur nedan) kan man se att en del av förändringarna i temperatur och nederbörd har tillskrivits mänskligt orsakade klimatförändringar, säger Ramón Fuentes Franco klimatforskare och forskningsledare för området "Klimatextremer och attribution" på SMHI.

En karta över Afrika från IPCC-rapporten.

Figur 9.3 från IPCC:s sjätte utvärderingsrapport.

SMHI stärker resiliens genom internationellt utvecklingssamarbete

WMO:s rapport belyser utmaningarna för jordbruk och miljö, livsmedels-, vatten- och energisäkerhet samt hälsa och utbildning och vikten av säkra klimatscenarion i kombination med väl fungerande prognos och varningssystem på plats. Den lyfter också fram möjligheter och nya verktyg för att möta utmaningarna. Som bland annat artificiell intelligens, mobila kommunikationsverktyg och mer avancerade modeller för väderprognoser.

SMHI har mångårig erfarenhet av att arbeta med internationellt utvecklingssamarbete i Afrika och just nu pågår flera aktiviteter inom våra expertområden meterologi, hydrologi, oceanografi, klimatologi och luftkvalité.

– Vi fokuserar på att stärka kapaciteten hos systerorganisationer för att förbättra deras prognos- och varningsverksamhet och att ta fram klimatscenarion för att minska de humanitära kostnaderna av extremväder. Samtidigt erbjuder vi projekt och utbildningar i klimatanpassning för att underlätta för både regeringar, privata sektorn och enskilda individer att planera. Arbetet innebär utbildningsaktiviteter, forskning och utveckling, stöd med tekniska verktyg, metoder och arbetssätt samt att tillsammans skapa samhällsnyttiga tjänster. SMHI bidrar därmed till att höja den allmänna medvetenheten om kommande klimatförändringar och bidrar till beslutstöd för klimatanpassning, bättre datainsamling och övervakningssystem samt utveckling av prognossystem och operationella varningstjänster, säger Birgitta Seveborg Farrington.

Arbetet sker med utgångspunkt i Sveriges nationella och internationella åtaganden för hållbar utveckling som bland annat Agenda 2030, Parisavtalet och Sendairamverket. Arbetet bidrar också till FN:s initiativ ”Early Warnings for All”, vilket lyfts fram som ett nyckelinitiativ i rapporten.

Relaterade sidor