Olivia: Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av SMHI-podden. Jag heter Olivia Larsson, är klimatvetare och jobbar med kommunikation här på SMHI. Och idag ska vi ta oss till Zimbabwe och prata om projektet CARL som står för Climate Adaptation for Rural Livelihoods in Zimbabwe. Och syftet med det här projektet är att göra landsbygdsområdena i Zimbabwe mer rättvisa, miljömässigt hållbara och mer resistent mot klimatförändringarnas effekter. Och det här är ett projekt som finansieras av Sida, koordineras av Oxfam Zimbabwe och SMHI är en underkonsult i projektet. Och idag gästas vi av min kollega Sara Schützer. Välkommen hit.

Sara: Tack Olivia.

Olivia: Du är ju projektledare för CARL2.

Sara: Ja, sån tur har jag.

Olivia: Verkligen. Det här är ett jätteviktigt projekt som jag också fått äran att arbeta lite i. Och för att ge en introduktion till Zimbabwe så har ju både du och jag varit där under 2024 när vi spelar in det här. Och det är ett år som i början av året så präglades det av en väldigt intensiv torka. Och läget i Zimbabwe var faktiskt så allvarligt att presidenten utlyste katastroftillstånd. Och detsamma rådde för grannländerna Zambia och Malawi.

Nhlonipho: We experienced a disaster, all of the drops in most of the places were a total rate off. So this is one of the worst recorded droughts that we have had in a while.

Olivia: Det var vår kollega Nhlonipho, som jobbar i en lokal organisation med CARL-projektet. Och när jag var i Zimbabwe så träffade jag våra partners i projektet, bland annat de som jobbade i de lokala samarbetsorganisationerna. Alltså de som dagligen har kontakt med lokalbefolkningen ute på landsbygden. Och en av dem var Alice Mungore. Och vi ska börja med att höra henne berätta om konsekvenserna av årets torka.

Alice: The distribution of the rainfall was so bad. Leaving farmers with no harvest at all. So it was so bad. The previous season they had harvested quite better yields. So with the little that they have kept, they will start reducing the number of meals. Trying to have maybe, they used to have three meals per day, they reduced to two meals per day. They reduced to one meal per day.

Olivia: Vad tänker du när du hör det här?

Sara: Ja, det är ju fruktansvärt kan vi säga. För Zimbabwe traditionellt har haft, de har kunnat leva på sitt jordbruk. Om man säger idag så är det två tredjedelar av befolkningen som livnär sig på jordbruk. Och det har gått så himla bra för att Zimbabwe har haft en regnsäsong som har kommit och mycket regn. Så har de kunnat odla majs som är en gröda som kräver mycket regn. Och det har traditionellt varit väldigt bra men på grund av klimatförändringar som har ändrat mönstren på regnsäsongen. Och hur mycket regn som kommer. Jordbruket i Zimbabwe är sårbart. Och ju mer det påverkas av klimatförändringar. Desto mer ovisst blir framtiden. Så att om man säger att alla i Zimbabwe odlar någonting. Även våra kollegor på hydrologiska institutionerna och meteorologiska institutionerna. De odlar saker. Men de har också en annan inkomstkälla. Om man kollar på andra folk ute på landsbygden. Som inte har andra inkomstkällor. Om de inte kan sätta mat på bordet. Eller sälja mat. Så har de ingen inkomstkälla. Ingen mat. Och då drabbas de av svält.

Olivia: Precis. Vi hör ju här att hon säger att de reducerar antalet måltider.

Sara: Precis. Så att de som bor ute på landsbygden. De behöver olika typer av information. På grund av klimatförändringar. För att bygga upp en motståndskraft. En resiliens mot klimatförändringar. Och då kan det vara värdeprognoser. Också säsongsprognoser. Också information om klimatförändringar. Och sen behöver ju folket. De som lever där. De behöver veta vad de ska göra med den här informationen. Och hur de ska agera. Anpassa. För att kunna överleva.

Olivia: Vi ska låta Alice berätta mer om vilken nytta sån här information gör på landsbygden.

Alice: After receiving the weather forecast, especially the long-range forecast, the seasonal forecast, farmers were able now to switch on to traditional grains because they knew or they had given the information that the season was going to be poor. They devoted their attention to traditional grains that are resistant to droughts. However, they performed badly but it's better than planting maize. It was only after they were informed, after receiving the weather information, assisted the farmers to do relevant activities. For example, if the 10-day forecast indicated that it was going to be dry, farmers were not going to waste, were not wasting their resources. For example, fertilizers, they were not going to apply the fertilizers. So now they used the fertilizers instead to exchange for food because they had saved it after being informed that it was going to be dry.

Olivia: Och en liten historisk tillbakablick så introducerades majsen i Zimbabwe av européer. Som var där och koloniserade och hade då med sig det från Amerika. Men problemet är då att det inte står emot, att det inte är bra att odla när det är torrår. Och i den här intervjun så berättade då Alice om att när man nu kände till att det skulle bli torrt år så kunde man ge rådet till de lokala småbrukarna att satsa istället mer på traditionella grödor och gryn.

Sara: Hon pratade faktiskt om två olika typer av information som de fick. Och den första var då att den meteorologiska institutionen, MSD, hade gått ut med säsongsprognos. För att de visste att det här året var ett El Ninio år. Och därför visste man att det skulle vara en torrare säsong, mindre regn. Och då gick man ut med en säsongsprognos där man riktade olika typer av information till olika delar av landet. Så de torrare delar av landet så rekommenderade man att man inte skulle satsa på grödor som kräver mycket vatten, som majs. Och de allra torraste områdena så rekommenderade man till och med att de skulle satsa på boskap istället för att överleva. För att de tänkte att det kommer vara så torrt att ni kanske inte kommer överleva om ni försöker att satsa bara på grödor. Och sen den andra typen av information som hon pratade om är värdeprognoser som vi använder kanske i vår SMHI-app. Tiden framöver, hur kommer vädret bli? Och då hur de ska planera. Hon pratade om när man ska lägga ut gödsel till sin sådd. Ska man göra det eller ska man inte göra det? Och tidigare så har de inte fått någon lokal värdeprognos, de som bor ute på landsbygden. Utan de prognoserna som har gått ut har varit nationella prognoser. Sådant som vi hade förr i tiden i baksidan av tidningen. Så hade man ju en sol uppe i norr och kanske ett regn ner i söder. Och då är det svårt att veta. Så den här regnsäsongen har varit ett pilotprojekt i CARL. Där fyra stycken pilotdistrikt har det skickats ut värdeprognoser. Tio dagars prognoser.

Olivia: För de här lokala distrikten.

Sara: Precis. Så att de ska veta vad det blir för väder. Och de här prognoserna har också innehållit lite information om hur de ska agera för de här prognoserna.

Olivia: Och det får man också ha i huvudet. Det är inte så lätt att bara göra en prognos. Den måste ju komma till folket också. Och de som bor ute på landsbygden här, de kanske inte har tillgång till smartphones eller telefon eller radio. Så att det är ju det som är också själva utmaningen, att den ska nå dit. Men nu har det ju, de senaste åren har liksom, eller i de flesta byarna så finns det någon med en smartphone. Så att det bästa sättet har faktiskt varit att skicka ut via WhatsApp en prognos.

Sara: Det är ju fantastiskt. Och också någonting som man ofta glömmer bort. Att det viktigaste är kanske inte att man producerar en prognos på en myndighet. Om den inte nås till de som behöver informationen. Eller om de som får informationen inte vet vad den betyder. Så spelar det ingen roll hur bra den här prognosen är.

Olivia: Precis. Och när jag var i Zimbabwe så var det lite det här som vi tittade på. Vi åkte ut till några väldigt avlägsna byar. Och så försökte vi förstå. Kommer prognoserna fram hit? Kommer de fram i tid? Förstår de som får prognosen informationen? Och innehåller prognosen den informationen som de vill ha? Så vi var två stycken från SMHI på resan och sen personal från Oxfam Zimbabwe som är de som leder projektet. Och sen meteorologer från MSD som är Zimbabwes meteorologiska institut. Och vi ska lyssna på meteorologen Baba Maketa nu om hans tankar efter de här fältbesöken.

Baba: And we understood that the farmers were not exactly getting the messages on time. Or if they get the messages, then sometimes it is in complicated language. So they want it simplified into their vernacular language to something that they understand. And if it's in English, then it has to be in very simple English, very simple terms. Yeah, that's one major takeaway I got from the discussions that we had.

Olivia: I Zimbabwe så har de ju två eller flera språk. De har lokala språk men många kan också engelska för att det är det man pratar i skolan. Men det finns ju de som inte har gått så många år i skolan och då blir det väldigt svårt att ta till sig den här informationen på engelska. Så det var någonting som de önskade att de skulle få den översatt till sina lokala språk.

Sara: Precis.

Olivia: Och en annan utmaning som meteorologerna i Zimbabwe har, det är att få tillit till sina prognoser av den här befolkningen ute på landsbygden. För att eftersom att de så länge har klarat sig utan den här informationen, så har de istället utvecklat en traditionell kunskap. Man har kollat på mönster i naturen.

Baba: They have now started to believe in us because we have told them some forecasts and they came to pass. However, they still had their own forecasting systems. But from what we heard during the meetings, their systems are no longer as efficient as they used to be because of a lot of deforestation. Some of the trees they used to forecast are no longer there. Some of the bed species that they used to use to forecast are no longer in existence. So they are left with no option but to listen to us.

Olivia: Baba säger alltså att lokalbefolkningen har börjat lita mer på meteorologernas prognoser eftersom att de har visat sig stämma. Men också för att den här traditionella kunskapen som man har haft i de här byarna i generationer, den stämmer helt enkelt inte lika bra längre. För att när klimatet förändras så förändras ju även mönstren i naturen. Och också på grund av andra sätt som människan påverkar miljöerna som man hugger ner skog till exempel och så har man inte kvar de träden som förut visade tecken som man kunde tolka. Så under de här besöken så kom det liksom fram att befolkningen vill ha mer prognoser och de vill att de ska komma tidigare. De vill också att prognoserna ska vara på deras lokala språk och enkla att tolka. Det var liksom det som var huvudbudskapen.

Sara: Det är faktiskt någonting som är ganska unikt med just det här projektet. Tack vare att SMHI jobbar med lokala partners, NGO's, så har man nästan en direkt linje till samhällena, jordbrukarna, bönderna för att höra vad de behöver och vad de vill.

Olivia: Ja, de vi besökte visade oss runt på våra gårdar, beskrev vilket behov de hade. Det är ju jätteviktigt, att det här samarbetet leder till en produkt de får användning av. De var så välkomnande också, det var vid ett tillfälle vi hade kört rätt långt, och sista delen var vägen dålig. Då hade vi kört fast och vi stod och puttade upp den här bussen. Och sen så börjar en sång och då stod liksom hela byn och sjöng.

Sara: Fantastiskt.

Olivia: Vi kanske kan klippa in lite av musiken här.

[musik]

Olivia: Nu pratar vi mycket om torka, men Zimbabwe drabbas av klimatförändringarna på fler sätt än så.

Baba: We have been having more intensive droughts, the droughts are now more intensive than those we used to have in the previous years. And also the natural disasters are becoming more powerful. Yes, like the previous cyclones we have were more destructive than the last cyclones we used to have over the past years.

Olivia: Så förutom mer och intensivare torka så beskriver alltså Baba hur naturkatastroferna kopplade till klimatet blir mer intensiva. Bland annat tar han upp cykloner som ett exempel.

Sara: Precis och just i år kommer det lite skymundan men senast när Richard och jag var där så frågade vi hydrologerna vad tycker ni är det viktigast för landet Zimbabwe att man jobbar med torka, förbereder sig för torka eller mot översvämningar? Och då var det ett rungande svar från gemensamt, även om alla skriver ner på egna papper, att det är lika viktigt. För att de har lika mycket problem som de har med torka då när det inte funkar så har de också översvämningar. Och det ger ju jättemycket problem så det är någonting som man heller inte ska glömma bara för att det är torrår.

Olivia: Och vad kan man göra då? För nu har vi pratat en del om hur man kan göra med torka, man kan planera sitt jordbruk mer och sånt. Vad gör man vid översvämningsrisk?

Sara: Ja precis. Men det är någonting som vi har jobbat också med redan och vi fortsätter jobba med. Så till exempel tidigare i CARL så har vi jobbat med meteorologiska institutioner för att skicka ut olika produkter med varningar. Så nu för tiden när det kommer kanske skyfall eller blixtar eller en cyklon så skickar MSD ut en produkt med en varning. Så precis som SMHI gör här när de kommer ut med varningar med en sån här fin triangel i olika färger så har också Zimbabwe det nu för tiden. Och då har de en karta där de visar vilket område som prognosen säger att det kommer drabba. Vilken färg på triangeln, vad det betyder och också vad det har för konsekvenser. Så att de här personerna som läser det, vilket ska vara vanliga invånare precis som i Sverige, ska kunna veta vad de ska göra. Oj, nu kommer en cyklon. Vad ska jag göra? Hur ska jag bete mig? Behöver jag ta och lämna mitt hem? Hur lång tid har jag på mig? Hinner jag skörda och sätta min skörd i säkerhet? Eller ska jag bara springa med min familj och ta mig till säkerhet? Så att komma ut med varningar är jätteviktigt. Så att folk kan ta sig i säkerhet och rädda det som de hinner göra. Ju tidigare man får ut en varning och ju tidigare den når de som är i fara, desto mer kan man förbereda sig. Så det har vi jobbat med meteorologerna med. Men nu i CARL 2 så har vi också börjat jobba med hydrologerna. Hydrologerna jobbade vi också med på 90-talet. Så det är extra roligt att få börja jobba med dem igen.

Olivia: SMHI var i Zimbabwe och hade projekt där.

Sara: Ja, precis. Så SMHI har en hydrologisk modell som heter HYPE. Hydrological Predictions for the Environment. Och den har vi jättebra i Sverige, S-HYPE. Men sen har vi också utvecklat flera olika typer av hype. Både för Europa, E-hype och Worldwide hype. Och vi har nu extraherat en modell som vi börjar förbättra. Som vi kallar för Zim-hype. Så att min kollega Richard och jag har varit nere i Zimbabwe och hållit utbildningar i Zimbabwe-hype. Så de får den här modellen. Hype är en open source, så den är gratis. Så vi har gett den till dem och de kan förbättra den med den informationen som de har. Och sen så kan de använda den för att göra prognoser. De kan också använda den för att göra forskning.

Olivia: Precis, så i den så kan man tänka att om det regnar så här mycket under så här lång tid så blir vattenflödena så här stora.

Sara: Precis.

Olivia: Exempelvis.

Sara: Ja, så det är ju så vi gör när vi har vår hydrologiska prognostjänst här i Sverige. Men just nu eftersom det har varit mycket torka så har de ju också tänkt mycket på hur vi kan använda Zim-hype för att räkna på vattenresurser. För det behöver ju också planeras hur man fördelar vattnet rättvist. Det måste finnas vatten till jordbruket. Det måste finnas vatten till alla hushåll så att folk kan överleva. Dessutom har de en hel del vattenkraft i Zimbabwe och Zimbabwe har en väldigt elbrist. Det är också något väldigt viktigt. I och med den här torkan så har de ju ännu mer problem med el. Och det tror man ju så här, oj vi har ju också elbrist.

Olivia: Det blir inte mörkt här.

Sara: Nej. Alltså när jag har jobbat på den meteorologiska institutionen och de ska försöka göra väderprognoser för att nå ut. Då tänker man ju att det är ju bara att göra. Men sen går elen och då kan ju inte modellerna räkna. Det finns inga datorer som kan jobba, det finns ingen el, det finns ingen wifi. Så hur ska man då göra några meteorologiska prognoser när man inte har el? Så kanske de sitter där i flera timmar och hoppas på att det kommer lite el någon gång.

Olivia: Väldigt frustrerande arbetsdag.

Sara: Precis. Det är sådana hinder som man kanske inte kan förutse.

Olivia: Nej. Nåt som du minns tydligt från dina fältbesök? Du var i distriktet Bulilima i sydvästra Zimbabwe.

Sara: Det som slog mig där var hur i hela friden kan nånting överhuvudtaget växa här? Hur kan man odla nånting? För här var vi ute på savannen och det var snustorrt. Det var sand överallt och jag förstod inte alls. De berättade att bara några kilometer härifrån är Kalahariöknen. Det är ju jättetorrt. När vi pratar om klimatförändringar, ju torrare det blir, om det blir mindre vatten i det här området, i Bulilima, så kanske den här savannen blir till öken. Och då kanske de som livnär sig där nu inte kunna bo kvar. Utan måste flytta därifrån. Och då har vi ju migration. Och då kanske de antingen måste sätta sig någon annanstans eller röra sig in mot städer. För att fattigdomen som redan är stor i städerna ökar mer. När vi var där i mars senast så såg vi att det var väldigt mycket fler gatuförsäljare som sålde olika typer av varor. Och då berättade vår chaufför att det beror ju på att de brukade jobba och bo ute på landet. Men nu har de ingen mat där. De måste försöka hitta någon annan inkomstkälla. De drar sig till städerna. Så då är det mer fattiga ute och försöker få inkomst.

[musik]

Olivia: Och nu kanske det är någon som bara lyssnar på det här avsnittet av serien Hållbar Värld och så tänker man, varför gör SMHI det här? Vill du svara på den frågan kopplat till just det här projektet?

Sara: Det är ju en väldigt bra fråga. Varför gör vi inte det? Det är en fråga som många frågar sig. Innan jag började på SMHI så hade jag ingen aning om att SMHI hade internationella utvecklingssamarbeten. Eller att andra svenska myndigheter har det. Det är väldigt många svenska myndigheter som har internationella utvecklingssamarbeten. Och då hjälper vi ju andra länder med våra områden av expertis. Så för SMHI har ju vi fyra expertområden som vi är nationellt expertis inom. Och det är ju både meteorologi, hydrologi, klimatologi och oceanografi. Och det gör vi i olika typer av projekt, har vi olika samarbeten. Men just i detta projektet är det ett bilateralt samarbete. Så då hjälper vi våra systermyndigheter att göra det som vi gör.

Olivia: Okej, tack Sara för att du ville berätta om CARL2.

Sara: Tack för att du är intresserad av detta. Det är ett jätteviktigt arbete. Och vi vill gärna fortsätta, ska jag säga.

Du har lyssnat på en podd från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.