Stora kontraster under Europas varmaste år
Copernicus klimattjänst (C3S) och den Världsmeteorologiska organisationen (WMO) släpper idag rapporten the European State of the Climate 2024. Rapporten summerar det gångna årets klimatobservationer som till stor del är från den globala återanalysen ERA5. Den har tagits fram av 100 experter från Europa. Förra året karakteriserades av mycket höga temperaturer och en rad allvarliga översvämningar men också stora skillnader i väder mellan öst och väst.
Europa är den kontinent som värms upp snabbast och klimatförändringarna har stor påverkan på samhällen och naturen. Fjolåret var det varmaste året som uppmätts med rekordhöga temperaturer i centrala, ostliga och sydostliga regioner. Över nästan halva kontinenten kunde man se rekordhöga årsmedeltemperaturer. Stora delar av sydöstra Europa upplevde sin hittills längsta uppmätta värmebölja, 13 dagar i rad, under juli månad. Även havsytetemperaturen var ovanligt hög under året med 0,7 grader över genomsnittet för den europeiska regionen som helhet och 1,2 grader för Medelhavet.
– 2024 är ännu ett år med många och utpräglade värmeböljor, den här gången särskilt i de sydöstra delarna. Samtidigt med värmen har det också varit torrt med många skogsbränder i stora delar av södra och östra Europa, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Antal dagar med stark, väldigt starkt och extrem värmestress och antal tropiska nätter nådde sin näst högsta nivå sen mätningarna börjar. Omkring 60 % av Europas yta hade nästan en månad med i genomsnitt minst stark värmestress. Rapporten pekar på en långsiktig ökning av antalet dagar med värmestress och tropiska nätter, vilket påverkar människors hälsa.
Årligt genomsnittligt antal dagar med värmestress i kategorierna stark, mycket stark eller extrem för Europa, 1950–2024. Tröskelvärdena för de tre kategorierna är 32°C, 38°C respektive 46°C, baserat på Universal Thermal Climate Index (UTCI). Tropiska nätter är de nätter då temperaturen inte sjunker under 20°C. Data: ERA5-HEAT, ERA5. Skapad av: C3S/ECMWF.
Värmen fick också konsekvenser i form av bränder som 42 000 européer påverkades av. I september brann 110 000 ha (1100 km2) under en vecka i Portugal vilket är en fjärdedel av den mark som brann i Europa totalt under året.
Stormar och översvämningar
Stormarna under året var ofta allvarliga och översvämningar spridda över stora delar av kontinenten. Europa har inte sett så spridda översvämningar sedan 2013. 30% av alla flodsystem upplevde nivåer överskridande tröskelvärdet för ”höga flöden” samtidigt som 12% överskred tröskelvärdet för ”allvarlig översvämning”. Det resulterade i att minst 335 människor dog och 413 000 påverkades.
Data: EFAS. Skapad av: CEMS/C3S/ECMWF.
I september drabbade stormen Boris hundratusentals människor med översvämningar, dödsfall och skador i delar av Tyskland, Polen, Österrike, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Italien. I slutet av oktober drabbades Spanien av extrem nederbörd och översvämningar som ledde till förödande konsekvenser och flera hundra dödsfall i provinsen Valencia och angränsande regioner.
Skillnad mellan öst och väst
Kontrasten mellan öst och väst var påtagliga: extremt torrt och varmt i öst, och varmt men blött i väst. På kartan kan vi se anomalier och extremer i temperatur och nederbörd över Europa under 2024. Västra Europa hade ett av de tio nederbördsrikaste åren i den analyserade perioden sedan 1950.
Data: ERA5 Skapad av: C3S.
Kontrasten var tydlig sett till klimatindikatorer som temperatur, nederbörd, markfuktighet, moln, solskenstid, solinstrålning och potential för solenergiproduktion. Denna kontrast återspeglades också i det europeiska flodsystem, med utbredda flöden som var högre än genomsnittet i västra Europa och lägre än genomsnittet i större delen av östra Europa.
Anomalier och extremvärden i årligt genomsnittligt flöde 2024. Referens: extremvärden 1992–2024, anomalier 1992–2020. Data: EFAS. Skapad av: CEMS/C3S/ECMWF.
– De stora kontrasterna mellan östra och västra Europa under 2024 beror på hur lågtryck och högtryck styrt vädret i olika delar av kontinenten. Just den typen av vädervariationer ser olika ut från ett år till nästa. Däremot är ökande temperaturer, mer intensiva värmeböljor, ökande risk både för torka och översvämningar sådant vi har att vänta oss framöver, säger Erik Kjellström.
Kylan frånvarande över Europa
I kontrast till den extrema värmen var den extrema kylan frånvarande över stora delar av Europa. Fler delar av Europa hade färre än 90 dagar med frost (~69%, genomsnittet är 50%), vilket inte uppmätts tidigare. Det var också rekordfå dagar med minst ”stark” köldstress. Som en kontrast upplevde vi här i Skandinavien stark kyla i årets början i samband med en ordentlig köldknäpp.
Som ett resultat av värmen fortsätter isarna i alla europeiska regioner att minska i omfattning. Glaciärer i Skandinavien och Svalbard upplevde den största massförlusten någonsin, vilket var den största i Europa. I Skandinavien var den genomsnittliga minskningen av glaciärernas tjocklek 1,8 meter och i Svalbard var den 2,7 meter. Glaciärerna i Centraleuropa är de glaciärer som krymper snabbast. Att glaciärerna smälter snabbare än någonsin är något som FN uppmärksammar extra i år och SMHI skrev även om detta i samband med Världsvattendagen 2025.
Data: glims.org, Paul et. al. (2020). Skapad av: C3S/ECMWF/ESA/University of Zurich/WGMS
2024 var det tredje varmaste året som registrerats för Arktis som helhet och det fjärde varmaste för arktiska landområden.
Framsteg för förnyelsebar energi
CS3 och WMO skriver i rapporten att andelen elproduktion från förnybara energikällor i Europa nådde en rekordhög nivå 2024, med 45 procent, jämfört med det tidigare rekordet på 43 procent 2023, vilket återspeglar Europas ansträngningar för ett energisystem utan koldioxidutsläpp. Antalet EU-länder där förnybara energikällor genererar mer el än fossila bränslen har nästan fördubblats sedan 2019, från 12 till 20, enligt rapporten.
Förnybar kraftproduktion och efterfrågan på el är mycket känsliga för väderförhållanden, och den klimatdrivna potentialen för kraftproduktion från solceller återspeglade de kontrasterande förhållandena i öster (soligare) och väster (molnigare).
– Att förhållandena för elproduktion är olika gynnsamma på olika platser och för olika energislag från ett år till nästa gör att det finns anledning att tänka på energisystemet i ett större Europeiskt perspektiv för att optimera tillgången under olika situationer säger Erik Kjellström.
Europa anpassar sig
Eftersom att klimatet förändras krävs det klimatanpassning. Enligt siffror från rapportens del om klimatpolitik och klimatåtgärder, har 51% av de europeiska städerna antagit särskilda klimatanpassningsplaner, vilket är en positiv utveckling från 26% 2018.
– I takt med att klimatförändringen tilltar ökar också de negativa effekterna. Årets rapport visar tydligt att många människor i Europa redan nu drabbats av skyfall, bränder och värmeböljor. För att minska riskerna i ett framtida allt varmare klimat är det därför viktigt att jobba vidare med klimatanpassning, säger Erik Kjellström.
