EU-stöd möjliggjorde klimatanpassning med naturbaserade lösningar

Behovet av åtgärder i parken har vuxit fram över tid, i takt med förändringar i området och återkommande problem vid kraftiga regn och snösmältning.

Foto: Gustaf Ulander

Ökad risk för översvämning i ett område i förändring

Klockardalsparken ligger i anslutning till Vitbergets sluttning i Skellefteå. Området har under senare år förändrats genom utbyggnad av bostadsområden och fler hårdgjorda ytor, vilket har ökat mängden dagvatten som rinner mot parken och förstärkt behovet av att hantera flöden lokalt.

Redan innan åtgärderna genomfördes fanns problem kopplade till skyfall och stora smältvattenflöden. Vid kraftiga regn kunde parken översvämmas, vilket gjorde gång- och cykelvägar svårframkomliga. Gräsytor påverkades och återhämtade sig långsamt efter perioder med stående vatten.

Samtidigt fanns en risk att vatten som inte bromsades upp i parken skulle orsaka problem längre ned i systemet, till exempel genom att vatten tränger in i källare i bostadshus.

Foto: Gustaf Ulander

En park som kan ta emot och fördröja vatten

Utgångspunkten i arbetet var att använda parkens ytor för att hantera dagvatten, i stället för att leda bort det så snabbt som möjligt.

Dammarnas kapacitet har justerats för att kunna ta emot större vattenvolymer. Samtidigt har ytorna runt dammarna utformats för att tåla att periodvis stå under vatten. Den våtmarksäng som anlagts är ett exempel på en naturbaserad lösning där vegetation och mark samverkar för att både hantera vatten och skapa livsmiljöer för växter och djur.

På så sätt kan vattnet bromsas upp, lagras tillfälligt och släppas vidare mer kontrollerat, samtidigt som parkens ekologiska värden stärks.

– Vi ville inte bara leda bort vattnet snabbare, utan i stället använda parken för att hantera och hålla kvar det. Det gav oss möjlighet att kombinera klimatanpassning med andra värden, som biologisk mångfald och rekreation, säger Gustaf Ulander, utvecklingsledare på internationella enheten i Skellefteå kommun.

Alternativet hade varit att bygga ut kapaciteten i dagvattensystemet nedströms, vilket hade inneburit större ingrepp, högre kostnader och påverkan på befintlig bebyggelse.

Flera mål i samma projekt

Arbetet i Klockardalsparken har haft flera mål. Förutom att hantera dagvatten har åtgärderna utformats för att stärka biologisk mångfald och utveckla parken som en social och pedagogisk miljö.

Genom att utgå från naturbaserade lösningar har dessa mål kunnat förenas i samma åtgärder. De ytor som hanterar vatten fungerar samtidigt som livsmiljöer för olika arter och som attraktiva miljöer för besökare.

Åtgärder som förbättrad belysning och nya mötesplatser har ökat användningen av parken, särskilt under höst och vinter. Informationsskyltar och ett uteklassrum ger möjlighet att använda platsen för lärande om natur, vatten och klimatanpassning.

Foto: Gustaf Ulander

EU-finansiering möjliggjorde åtgärderna

En central förutsättning för projektet har varit finansieringen genom EU-programmet VARCITIES. Projektet har haft full finansiering från EU, vilket inneburit att kommunen inte behövt medfinansiera åtgärderna.

– EU-finansieringen gjorde det möjligt att genomföra åtgärder som hade varit svåra att prioritera inom ordinarie budget. Det gav oss utrymme att både testa och utveckla lösningar, berättar Gustaf Ulander.

Finansieringen har gjort det möjligt att arbeta med flera mål parallellt och att utveckla naturbaserade lösningar i ett större sammanhang än vad som annars varit möjligt. Samtidigt har nationellt stöd genom LONA bidragit till lösningar för hantering av regnvatten, liksom till åtgärder kopplade till tillgänglighet, mötesplatser och information.

De fysiska åtgärderna i parken har uppgått till cirka 2,5 miljoner kronor. Nedlagd arbetstid motsvarade runt 1,5 miljoner. Tillsammans har finansieringen från VARCITIES och LONA gjort det möjligt att utveckla både lösningarna i parken och dess funktion som mötesplats.

Samarbete som stärkt klimatanpassningsarbetet

Arbetet har genomförts i samverkan mellan flera delar av kommunen. Kompetens inom dagvatten, landskapsarkitektur och mark- och exploatering har samlats i en gemensam projektgrupp.

Projektet har också varit en del av ett större europeiskt samarbete. Redan i förberedelsefasen utformades ansökan tillsammans med övriga projektpartner i konsortiet, vilket bidrog till att etablera samarbetet inför genomförandet.

Projektet har bidragit till att stärka kommunens övergripande arbete med klimatanpassning. Under projekttiden gick Skellefteå kommun med i initiativet Klimatneutrala städer 2030 (Viable Cities), vilket har inneburit att frågorna fått en tydligare strategisk förankring.

Kopplingen mellan satsningarna har varit konkret. Den lokala projektledaren för VARCITIES har också haft en roll i arbetet med Klimatneutrala Skellefteå 2030, vilket har skapat en kontinuitet mellan projekten.

Det har gjort det möjligt att ta tillvara erfarenheter från Klockardalsparken och använda dem i kommunens bredare arbete med klimatanpassning.

Resultat: mer vatten, fler arter och ökad användning

Efter åtgärderna kan parken hålla kvar cirka 400 kubikmeter mer vatten än tidigare, vilket motsvarar en ökning med drygt 11 procent. Det minskar belastningen på områden nedströms vid kraftiga flöden.

Inventeringar visar också att antalet arter i området har ökat från 61 till 104, vilket tyder på att de naturbaserade lösningarna har haft positiva effekter på den biologiska mångfalden.

Samtidigt har parkens användning ökat, vilket kopplas till förbättrad belysning, tillgänglighet och nya funktioner.

Foto: Gustaf Ulander

Drift och långsiktighet

Efter att projektet avslutades har ansvaret för drift och underhåll fördelats mellan olika verksamheter. Parkytor hanteras av gator och parker, medan dagvattenlösningarna ingår i VA-verksamheten.

Underhållet är integrerat i ordinarie rutiner, vilket är en förutsättning för att lösningarna ska fungera över tid.

Foto: Gustaf Ulander

Åtgärderna har inte dimensionerats utifrån specifika klimatscenarier, men utformningen bygger på att ytor ska kunna översvämmas utan att ta skada. Det ger en robusthet inför varierande framtida förhållanden.

Erfarenheter och lärdomar

Arbetet i Klockardalsparken visar att det är viktigt att tidigt samla flera kompetenser i ett gemensamt projektteam. Genom att involvera både dagvattenkompetens, landskapsarkitektur och andra relevanta funktioner har lösningarna kunnat utformas så att de fungerar både tekniskt och som en del av parkmiljön.

En tydlig ansvarsfördelning har också varit viktig. Parkytor och dagvattenlösningar har olika funktioner och kräver olika typer av drift och underhåll. Genom att integrera ansvaret i befintliga organisationer, där gator och parker respektive VA ansvarar för sina delar, har förvaltningen kunnat säkras över tid.

Arbetet visar också att klimatanpassning kan stärkas när det kopplas till andra pågående initiativ i kommunen. Genom att knyta projektet till arbetet med Klimatneutrala städer 2030 har erfarenheter från Klockardalsparken kunnat tas vidare och bidra till en bredare utveckling.

– Det kan upplevas som ett stort steg att gå in i ett EU-projekt, men det ger också tillgång till både finansiering och kunskapsutbyte som är svårt att få på annat sätt, menar Gustaf Ulander.

Samtidigt kräver den typen av projekt resurser och en organisation som kan hantera samordning, rapportering och samverkan med andra aktörer.