Dagvattensystemet i Augustenborg hade innan ombyggnaden ett kombinerat avloppssystem där dagvatten och avloppsvatten från hushåll blandades i ett rör. Systemet var underdimensionerat och varje gång det regnade kraftigt trycktes det orena vattnet upp i källarnas golvbrunnar, vilket medförde översvämningar av källare.
För att vända utvecklingen och åtgärda översvämningsproblematiken började MKB på 1990-talet arbeta med projektet Ekostaden Augustenborg. Projektet gick ut på att höja områdets status, lösa sociala problem och bli av med källaröversvämningarna genom att renovera stadsdelen till ett miljömässigt föregångsområde.
Augustenborgs öppna dagvattensystem
I ett samarbete mellan bland annat det kommunala bostadsbolaget, Malmö stad och boende i området med intresse för vattenfrågor startade ett omfattande projekt för att renovera stadsdelen och göra den ekologiskt hållbar. Den största förändringen i stadsmiljön var övergången till ett öppet dagvattensystem. Det valdes som den miljömässigt och ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen på översvämningsproblemen.
Augustenborgs öppna dagvattensystem designades för att kunna ta emot regn med en återkomsttid på 15 år men systemet klarar större nederbördsmängder än så utan att skador uppstår. I augusti 2014 kom det värsta skyfall som hittills drabbat Malmö och delar av Malmö fick 120 millimeter regn på 6 timmar. Augustenborg klarade sig bra jämfört med andra liknande områden i närheten och bebyggelsen klarade sig relativt bra från översvämningar, som ett av få områden i den delen av Malmö. Det indikerar att stadsdelen står väl rustad för ett framtida klimat där regn av den typen blir vanligare.
Dagvattensystemet i Augustenborg byggdes om för att anpassa ett från början underdimensionerat system till dagens klimat. Den väl tilltagna kapacitetsökningen av dagvattensystemet anses troligen räcka till även i ett framtida klimat. Livslängden för det öppna dagvattensystemet borde enligt VA-SYD vara minst densamma som för deras konventionella system med förväntad livslängd på 150 år.
Så fungerar dagvattensystemet
Fördröjningen av regnvattnet börjar på de gröna taken där växterna tar upp en del av vattnet. Resten rinner sakta vidare via stuprör till öppna ränndalar och små kanaler.
Fördröjningen fortsätter sedan i kanaler eller diken av olika utformning där vegetation eller andra fysiska hinder sänker hastigheten på vattnet. Det rinner vidare ner i dammar som lagrar vattnet och vid riktigt stora nederbördsmängder kan de även översvämma den närmaste omgivningen utan att orsaka skada.
Från dammarna leds sedan vattnet till parken, och det som inte infiltreras där leds vidare till en sista damm. Från den leder ett rör ut i havet, men det är sällan det används eftersom det allra mesta vattnet stannar kvar i området. Avdunstning från de öppna vattenytorna och växterna minskar dessutom mängden dagvatten med cirka 10 % jämfört med ett konventionellt system. Växterna bidrar också med en del naturlig rening.
Separeringen av dagvattnet från övrigt avloppsvatten tillsammans med reningen i det öppna dagvattensystemet gör att vattnet kan rinna ut i ett närliggande vattendrag istället för att skickas till reningsverket. Det innebär minskad belastning på reningsverket och sänker dess användning av energi, kemikalier samt antalet tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ett ledningsnät eller ett reningsverk blir överbelastat (bräddningar). Augustenborg slipper då också att betala för omhändertagandet av vattnet.
Effekterna av det öppna dagvattensystemet har varit många, bland annat har det ökat den biologiska mångfalden, viss kylande effekt på sommaren har kunnat uppmätas och det har även varit pedagogiskt för skolelever.
Finansiering
Hela projektet, som genomfördes 1998–2002, kostade 200 miljoner kronor. Kostnaden för att anlägga ett öppet dagvattensystem i Augustenborg uppgick till cirka 35 miljoner kronor. Projektet finansierades till största delen av Malmö stad och berörda kommunala bolag men fick även statligt stöd från dåvarande lokalt investeringsprogram (LIP) och EU-programmet LIFE.
Underhållskostnaden för dagvattensystemet är högre än tidigare på grund av skötsel av dammar och kanaler. Den årliga underhållsbudgeten är cirka 150 000 kronor, med ytterligare kostnader för skötsel, men risken för dyra omfattande reparationer och översvämningsskador har minskat.
Social hållbarhet
Ekostaden Augustenborg är ett exempel där lokala aktörer och lokalbefolkning blivit involverade i en stadsförnyelseprocess, i syfte att göra stadsdelen socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Sedan förnyelseprocessen initierades 1997 har Malmö stad och MKB Fastighets AB gjort flera insatser för att engagera lokalbefolkningen (framförallt föreningar och enskilda boende) i syfte att ta sig an Augustenborgs utmaningar som bland annat handlade om översvämningsproblematik. Involvering har skett i form av exempelvis möten, skapande av nya informationskanaler, workshopsserier, dörrknackningskampanjer och event.
Utvärderingar som gjorts av det sociala hållbarhetsarbetet visar att många av de boende ställt sig positiva till involvering, samtidigt som de saknat en mer övergripande deltagandestrategi. Utvärderingar visar också svårigheter med att hantera synpunkter från boende på grund av projektets komplexitet, tidspress och tekniska begränsningar, vilket upplevts som negativt av en del boende.
Erfarenheter
Ekostaden Augustenborg kom till genom en tidspressad process samtidigt som det fanns ett antal problem att lösa. Projektet hade högt ställda mål och när LIP-ansökan beviljades låstes delar av målen till en budget och en snäv tidsplan. Det gjorde att mål om de boendes möjlighet att påverka krockade med en budget och tidsplan. Det blev också en lång byggtid på grund av att anläggandet av det öppna dagvattensystemet startade innan all planering var färdig.
Det öppna dagvattensystemet har till största delen fungerat som planerat utom två dammar som var överdimensionerade och fick byggas om för att komma till rätta med illaluktande alger. Viktiga faktorer för underhåll av dammarna är att de är djupa i mitten, är lättömda med avlopp i botten och har god vattenomsättning. Nedan beskrivs två viktiga utmaningar med respektive lösning.
Utmaning 1: Att hitta fysisk plats för dagvattenlösningarna mellan byggnader och infrastruktur för el, vatten, fjärrvärme, telefon och utryckningsvägar utan att skada dem under anläggning eller drift. De fick heller inte minska tillgången till rekreationsområden eller ge ett försämrat estetiskt intryck.
Lösning: De öppna dagvattenlösningarna integrerades i de befintliga
grönområdena som ett naturligt och vackert inslag. De små dagvattenkanalerna kunde anläggas över nedgrävd infrastruktur intill de hårdgjorda ytorna. Dammarna placerades mer centralt i grönområdena så att kontrollerade översvämningar av den närmaste grönytan var möjliga utan att gångvägar och byggnader påverkas.
Utmaning 2: Byggnaderna på området bedömdes vara känsliga för mer markvatten och fukt, därför kunde infiltration av vatten ner i marken användas endast i mycket liten skala.
Lösning: Infiltration från kanaler och dammar undveks genom att lägga in en geotextil eller gummiduk. Flödet i dagvattensystemet regleras med väldimensionerade dammar.
Utöver arbetet med att bygga om dammar har anpassningar av området gjorts för att öka tillgängligheten i området och minska driftskostnader, där en del av de ursprungliga öppna lösningarna har bytts ut mot traditionellt neddragna stuprör kopplade till gallerförsedda rännor som inte skapar hinder i markytan. Den relativt höga graden av teknik i början av projektet visade sig dessutom vara sårbar. Ett omtag gjordes därför med att ersätta trasig automatik med mer robusta lösningar för syresättning och cirkulation av vatten i och mellan dammar.
En hake som beskrivs som ett hinder för nytänkande i dagvatten- och avloppslösningar är att det allmänna avloppsnätet ansvarar för att hantera allt dag- och avloppsvatten, medan ansvar för hantering av dagvatten på tomtmark åligger fastighetsägaren. Kostnader för att exempelvis fördröja och magasinera dagvatten på tomtmark tas därmed inte av VA-huvudmannen, utan av fastighetsägaren, vilket ofta leder till att dyrare investeringar i nya dagvattenlösningar inte genomförs.
Relaterade länkar
Ekostaden Augusteborg (malmo.se)
Ekostaden Augusteborg (mkbfastighet.se)