Årets oförglömliga majmånad bjöd som bekant på åtskilliga nya rekord. Framför allt var det rekorden med avseende på månadsmedeltemperaturen som slogs rejält. På några håll, däribland i Stockholm, Örebro och Jönköping, var marginalen till den näst varmaste majmånaden mer än två grader vilket i rekordsammanhang är en exceptionellt stor skillnad. Normalt sett brukar det röra sig om någon eller några tiondelars skillnad till det näst mest extrema månadsmedelvärdet. Mer om maj 2018 finns att läsa på "Högsta månadsmedeltemperatur i maj" samt "Maj 2018-Sommarväder med rekordvärme".
Maj 2018 inte varmast i norra Norrland
Ur geografisk synvinkel har rekorden med avseende på månadsmedeltemperatur slagits i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland (se figur ovan). Att gamla rekord slås över ett så stort område är mycket ovanligt. Jag kommer i det här inlägget att ta upp två kalendermånader som kan ses som likvärdiga med årets majmånad. Poängen är inte att utnämna någon av de tre månaderna som mest extrem utan att visa på hur ovanligt det är att de gamla rekorden slås över en såpass stor del av landet.
Februari 1990 mildast utom i nordvästra Norrland
Vårt första exempel är februari 1990. Även då slogs månadsrekorden i nästan hela Sverige. Endast i nordvästra Norrland överlevde de gamla februarirekorden från 1959 (se nedanstående figur).
Så här skrev den nu framlidne statsmeteorologen Haldo Vedin i Väder och Vatten Mars 1990: ”Februari blev rekordvarm, och vilka rekord sedan! Även vid alla våra äldsta väderstationer med undantag för Härnösand blev det nya rekord, och på sina håll slogs de tidigare noteringarna med så mycket som 2-3 grader. Värmerekorden från februari i år ter sig därmed i det närmaste lika oslagbara som köldrekorden från maj nödåret 1867.” För att förtydliga gäller att för Härnösands del var februari 1891 lika mild som februari 1990.
Februari 2014 var en extremt mild månad och vid två av de stationer som ingår i Månadens väder, Luleå flygplats i Norrbotten och Skagsudde i Ångermanland, slogs det gamla rekordet från 1990.
Den exceptionellt kalla maj 1867
Vårt andra exempel är den exceptionellt kalla majmånaden nödåret 1867. Av de stationer som var i drift då hade samtliga sin allra kallaste majmånad. Att göra en bedömning av hur stor del av landet där 1867 varit den kallaste majmånaden är inte alldeles enkelt. Den främsta anledningen är att vi hade ganska få stationer i den norra delen av landet i maj 1867 och i fjällvärlden saknades mätningar helt vid denna tidpunkt.
I forskningsartikeln "Weather Conditions in Northern Europe in the Exceptionally Cold Spring Season of the Famine Year 1867" från Jantunen och Ruosteenoja (2000) finns på sidan 74 en avvikelsekarta där perioden 1861-1920 använts för att beräkna temperaturanomalierna. Där ser man att avvikelserna minskar ju längre västerut man kommer. Man kan därför fundera på ifall det i fjällvärlden kan ha varit som så att någon annan majmånad varit kallare än 1867. För att få ett svar på detta kontaktade jag våra norska kollegor för att förhöra mig om huruvida maj 1867 var kallast även där. Även i Norge var stationsnätet glest vid denna tid och Meteorologisk Institutt etablerades år 1866.
Enligt de norska meteorologerna har jag fått veta att maj 1867 är den allra kallaste majmånad som observerats i Norge. Därmed förefaller det rimligt att anta att maj 1867 också varit den allra kallaste majmånad som inträffat även i fjällvärlden från 1860 och framåt.
Fastlåsta väderlägen vanligt vid rekord
Under de tre månader som nämnts här, maj 1867, februari 1990 och maj 2018, gäller att väderläget var fastlåst under en längre period vilket möjliggjorde att månaderna kunde bli så pass extrema.
I maj 1867 var det Haparanda som hade den största avvikelsen till den näst kallaste majmånaden med hela 2,6° medan differensen var 2,3° i Härnösand, 2,1° i Falun och 2,0° i Karlstad.
I maj 2018 var den största marginalen 2,6° i Falun. I Örebro, Stockholm och Jönköping var skillnaden 2,2°. Notera att jag enbart tittat på de stationer som var i drift 1867 för att få en uppfattning om marginalen till den näst varmaste månaden.
I Stockholm där mätningar skett från 1756 och framåt finns ett fall där marginalen till den näst mest extrema månaden varit ännu större. I december 1788 var månadsmedeltemperaturen -10,4°. Därefter följer decembermånaden 1817 då det "bara" var -7,9° där. En marginal på hela 2,5° således. Dock bör man betänka att vintermånaderna har en större temperaturamplitud mellan de mest extrema månadsmedelvärdena än vad som är fallet i maj varför jämförelsen blir något haltande. Dessutom finns en större osäkerhet i mätningarna före 1860.
Det förtjänar även att nämnas att Ulricehamn i Västergötland slog sitt gamla majrekord från 2013, 1993 och 1947 med smått fantastiska 3,2°. Där inleddes mätningarna dock först år 1892 varför den varma majmånaden 1889 inte finns med i statistiken. Det bör dessutom noteras att stationen i Ulricehamn hade ett betydligt kallare läge fram till 1995 då stationen flyttades till en plats belägen drygt 100 m lägre över havsytans nivå. Detta påverkar givetvis månadsmedeltemperaturen.
För februari 1990 gäller att ingen av de stationer som var i drift maj 1867 uppvisar en marginal på minst 2,0° eller mer till den näst mildaste februarimånaden.
Kallare majmånad än 1867 lokalt i Sverige?
Den minsta avvikelsen mellan maj 1867 och den näst kallaste majmånaden återfinns i Vänersborg med endast 0,1°. Därefter följer Ölands norra udde med 0,3° och Göteborg med 0,4°. I Karlstad var avvikelsen som tidigare nämnts hela 2,0° medan den i Halmstad var 0,8°. Man kan därför argumentera för att det möjligen lokalt i regionen Bohuslän-Vänersborg-Göteborg kan ha funnits någon majmånad som varit marginellt kallare än 1867.
Stationen Karesuando i nordöstra Lappland kan möjligen ha haft en kallare majmånad 1885. Den månaden var månadsmedeltemperaturen -2,6°. Resonemanget bygger på att om man tittar på temperaturavvikelsen för åren 1879-1920 avviker maj 1885 med 4,4° i Karesuando. Utifrån en okulär jämförelse av den förenklade avvikelsekarta som presenteras i Jantunen och Ruosteenoja (2000) där den klimatologiska perioden 1861-1920 använts förefaller det rimligt att misstänka att maj 1885 möjligen kan ha varit än mer eller lika extrem i nordöstra Lappland. Förutom att avvikelsekartan är förenklad framgår det inte heller ifall de klimatologiska medelvärden som Jantunen och Ruosteenoja använder i sin artikel bygger på Ekholm-Modéns formel för medelvärdesberäkning. Mätningarna i Karesuando inleddes dessutom först 1879 varför någon säker slutsats inte går att dra.
För den som vill läsa mer om maj 1867 hänvisar jag främst till artikeln "Den exceptionellt kalla majmånaden 1867". Även artikeln "Nödåren 1867-1868" kan vara av intresse för läsaren. När det gäller februari 1990 finns månaden beskriven i faktabladet "1900-talets varmaste och kallaste månad".
Trevlig helg!
//Misha