Marin värmebölja i delar av Östersjön
Både våra svenska havsområden och havet globalt blir allt varmare. Särskilt Östersjön sticker ut internationellt. Just nu pågår marina värmeböljor i flera områden i Östersjön, till exempel vid Huvudskär (utanför Nynäshamn) och Knolls grund (mellan Västervik och Gotland) där SMHI mäter havsvärme. Marina värmeböljor kan bland annat leda till ökad risk för algblomning och ökad spridning av invasiva arter.
Just nu pågår flera marina värmeböljor, bland annat i Östersjön.
– Östersjön är ett av de kustnära havsområden i världen som värmts upp snabbast under de senaste årtiondena. Marina värmeböljor förekommer numera regelbundet i både Östersjön och Västerhavet. De kan uppträda under alla årstider, men effekterna blir ofta störst under sommaren då organismernas temperaturgränser riskerar att överskridas, säger Ola Kalén, oceanograf på SMHI.
Ola Kalén, oceanograf vid SMHI. Foto: SMHI/ Niclas Kindahl, Fotofabriken
Just nu råder det marin värmebölja i olika delar av Östersjön och forskningen visar att marina värmeböljor här blir vanligare och mer intensiva i takt med klimatförändringen.
Även globalt pågår flera marina värmeböljor, vilket bland annat kan ses på klimattjänsten Copernicus webbsida ”Climate Pulse”:
Se aktuell ytvattentemperatur globalt (välj ”Sea temperature”) Länk till annan webbplats.
Snabb uppvärmning av Östersjön
– Östersjön värms upp betydligt snabbare än det globala genomsnittet. Globalt har marina värmeböljor redan blivit ungefär dubbelt så vanliga sedan 1980-talet. De mest extrema marina värmeböljorna har blivit mer än 20 gånger vanligare på grund av den globala uppvärmningen. Utvecklingen sker på årtionden snarare än århundraden. Det handlar alltså inte bara om lite varmare vatten, utan om en tydlig förändring av havens klimattillstånd, säger Ola Kalén.
Flera orsaker till Östersjöns utsatthet
Anledningen till att Östersjöns temperatur ökar så pass snabbt jämfört med andra havsområden, är till exempel:
- Östersjön är relativt grund. Det gör att vattnet värms upp snabbare än djupa hav.
- Vattenutbytet med världshavet sker endast genom de danska sunden. Det gör att det varma vattnet stannar kvar längre.
- Överskott av sötvatten från land skapar en permanent skiktning som försvårar omblandning mellan varmt ytvatten och kallare djupvatten.
- I norra Östersjön bidrar minskad isutbredning till ytterligare uppvärmning.
Livet i Östersjön hårt pressat
Havets temperatur påverkar hela det marina ekosystemet. I våra svenska vatten är syrebrist i kustnära områden, förändrade fiskbestånd, ökad risk för algblomning och ökad spridning av invasiva arter några av konsekvenserna.
– Den biologiska känsligheten spelar också roll för hur mycket en ökad temperatur påverkar livet i Östersjön. Många arter i Östersjön lever redan idag nära gränsen för vad de tål när det kommer till exempelvis salthalt i brackvattensystemet. När temperaturstress tillkommer ovanpå salthaltsstress kan deras motståndskraft minska, säger Ola Kalén.
El Niño och marina värmeböljor
Globalt har marina värmeböljor orsakat omfattande korallblekning och massdöd hos marina organismer. Dessutom påverkar varmare hav både väder och klimat eftersom havet är en central del av klimatsystemet. Enligt WMO är det just höga temperaturer i havet som ger ”bränsle” till El Niño – något som vi berättade om i artikeln ”WMO: Hög risk för El Niño med extremväder som följd” förra veckan. När en stark El Niño sammanfaller med ett redan varmare klimat kan rekordhöga ytvattentemperaturer och omfattande marina värmeböljor uppstå.
Till artikeln ”WMO: Hög risk för El Niño med extremväder som följd”
Minskade utsläpp av växthusgaser viktigaste åtgärden
– Den viktigaste åtgärden vi kan göra för att minska uppvärmningen av havet är att minska utsläppen av växthusgaser. Det är det enda sättet att begränsa den långsiktiga uppvärmningen av haven. På regional nivå kan vi stärka havens motståndskraft genom att minska övergödningen, skydda känsliga havsmiljöer, bedriva hållbart fiske och utöka marina skyddade områden, avslutar Ola Kalén.
Fakta: Haven blir allt varmare
Svenska havsområden:
- Modellstudier för hela Östersjön visar att uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är ungefär 1,5–2 °C, med den snabbaste ökningen efter 1980-talet.
- Sommartid är uppvärmningen ännu tydligare genom att marina värmeböljor blivit både vanligare och längre.
- SMHI mäter havstemperatur med bojar till havs, kuststationer, instrumenterade färjor (FerryBox), forskningsfartyget R/V Svea samt satelliter för ytvattentemperatur.
Världshaven:
Sedan slutet av 1800-talet har den globala yttemperaturen i haven ökat med omkring 0,9 °C. En tillsynes liten skillnad – men som gör stor skillnad. Samtidigt lagrar hela havet värme över alla djup, inte bara vid ytan. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har havet absorberat omkring 91 procent av den överskottsvärme som människans utsläpp av växthusgaser har tillfört klimatsystemet sedan början av 1970-talet. IPCC menar vidare att marina värmeböljor väntas bli ungefär fyra gånger vanligare vid låga utsläpp och upp till åtta gånger vanligare vid höga utsläpp mot slutet av seklet, jämfört med idag.
Fakta: Marina värmeböljor
Marina värmeböljor är perioder med ovanligt höga havstemperaturer som hotar livet i havet. Dessa extremhändelser har förekommit historiskt, men blir nu allt vanligare på grund av den globala uppvärmningen. Östersjön har värmts upp snabbare än något annat kustnära hav. För att skydda de marina miljöerna är det avgörande att minska utsläppen av växthusgaser och stärka skyddet för våra hav.
Läs mer om marina värmeböljor i Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.
