Huvudinnehåll

Skadlig algblomning pågår i Västerhavet - inte farlig för människor

Uppdaterad

Publicerad

Just nu är det en högre koncentration av ett skadligt växtplankton än vanligt ute till havs i delar av Västerhavet (Kattegatt och Skagerrak). Arten är inte farlig för människor eller hundar, men kan orsaka fiskdöd genom att fiskars gälar skadas. Någon fiskdöd i svenska vatten har ännu inte rapporterats. SMHI, som regelbundet tar prover i området, och Informationscentralen för Västerhavet följer utvecklingen noga.

Växtplanktonet, som tillhör släktet Pseudochattonella, blommar efter vårblomningen av kiselalger och frodas speciellt nu på våren när det är soligt och svaga vindar i Kattegatt-Skagerrak. Ett omslag i väder kan därför ändra förutsättningarna.

Från Kullen i söder till Lysekil i norr

– Under SMHIs senaste miljöövervaknings-expedition med forskningsfartyget Svea var de skadliga algerna mycket vanliga längs sträckan från skånska Kullen upp till bohuslänska Lysekil under perioden 12–14 mars. I Öresund noterades däremot inga skadliga alger den 12 mars, säger Anders Torstensson, marinbiolog på SMHI.

Två porträtt och en alg sedd i mikroskop.

Bengt Karlson, SMHI, Pseudochattonella sett i mikroskop, och Anders Torstensson, SMHI (foto: Jodi Young).

Pseudochattonella har även observerats i prover tagna längs Hallandskusten och i Bohuslän inom regionala miljöövervakningsprogram. Tack vare ett nordiskt samarbete vet vi att cellkoncentrationerna var höga vid norska sydkusten. Det norska Havforskningsinstituttet har gått ut med en varning riktad bland annat till fiskodlare.

Transporteras med havsströmmar

– Just nu är det inte alarmerade nivåer i våra svenska vatten, men det är bra att vi är uppmärksamma. Växtplankton har snabb tillväxt och cellkoncentrationerna kan fördubblas på några dagar. Algblomningen transporteras med havsströmmar och det normala är att strömmen går norrut längs svenska kusten och sedan svänger västerut längs norska sydkusten. Genom att följa utvecklingen tillsammans med norska och danska kollegor kan vi informera olika målgrupper i samhället, till exempel allmänheten, fiskare och vattenbrukare, i god tid, säger Bengt Karlson, SMHI, som forskar om skadliga alger.

Inte farliga för människor – men rapportera gärna fynd

Pseudochattonella påverkar gälarna på fiskarna, vilket leder till syrebrist och kvävning. Det är främst odlad fisk som drabbas, eftersom de inte kan simma iväg från algerna. Planktonet är inte farligt för människor och hundar och dyker upp i SMHIs provtagningar i Västerhavet varje år, men då oftast i relativt små mängder. Så sent som våren 2025 inträffade dock en större blomning med efterföljande fiskdöd längst Jyllands västkust.

– Kanske får vi inga problem i Sverige den här gången, men vi uppmanar alla som befinner sig längs västkusten att vara uppmärksamma och rapportera in eventuell fiskdöd till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) eller till oss på Informationscentralen för Västerhavet, säger Marcus Stenegren, marinbiolog.

Rapportera iakttagelser av död fisk till SVA Länk till annan webbplats.

Mejla dina observationer till Informationscentralen för Västerhavet

Bifoga gärna bilder och ange position.

Forskare följer utvecklingen av blomningen

SMHI, Havforskningsinstituttet, NIVA (Norsk Institutt för Vannforskning) och danska kollegor vid Århus universitet följer utvecklingen i Västerhavet genom provtagningar i olika övervakningsprogram.

– Vi analyserar växtplankton med mikroskop och med automatisk växtplanktonanalys med AI-assisterad bildanalys. Även satellitobservationer av total växtplanktonbiomassa mätt som klorofyll används. Informationscentralen för Västerhavet vid Länsstyrelsen för Västra Götaland samlar och sprider sedan informationen i Sverige, berättar Bengt Karlson, SMHI.

SMHI övervakar tillståndet i kust och hav

Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. SMHI utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad gör vi veckolånga expeditioner med forskningsfartyget Svea. Då mäter vi till exempel salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.

Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalitet. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.

Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Relaterade länkar