Oväntade utsläpp av växthusgas från havsbotten i grunda farleder
Fartygstrafik kan utlösa kraftiga metanutsläpp genom sina rörelser i grunda havsområden, på väg till och från hamnar. Det visar en ny forskningsstudie som nu publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications Earth & Environment.
– Våra mätningar visar att fartygspassager utlöser tydliga pulser av höga metanflöden från vattnet till atmosfären. Det sker genom tryckförändringar och omblandning av vattenmassan. Även om pulserna är korta, blir den totala mängden under ett dygn betydande, säger Amanda Nylund, Chalmersforskaren som är huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln och som numera arbetar på SMHI.

Ett fartyg orsakar tryckförändringar när det passerar över metanrikt (CH4) sediment, vilket leder till att metan frigörs till det överliggande vattnet. Metanet ventileras ut från vattnet till atmosfären, en process som påskyndas av den turbulenta blandningen i fartygets kölvatten. Illustration: Amanda Nylund
Metanutsläppen uppstår framför allt i grunda havsområden med syrefria bottnar, rika på organiskt material. Där bildas metanet naturligt i sedimentet när det organiska materialet bryts ner. Vid höga produktionsnivåer kan gasen läcka ut och bubbla upp i vattnet ovanför. När ett fartyg passerar förändras trycket vid botten. Det gör att metanet lättare tar sig upp ur sedimentet. När sedan vattnet blandas om i fartygets kölvatten kan metanet snabbt stiga upp till ytan och upp i atmosfären. Där är metan en kraftigt klimatpåverkande växthusgas.
Upptäckten förändrar kunskap om fartygens påverkan
Samtidigt som forskarna upptäckte att det är själva fartygsrörelserna som bidrar till ökade metanutsläpp, kan de konstatera att sjöfartens utsläpp av växthusgaser underskattas. Det metan som frigjordes motsvarade 22 procent extra koldioxidekvivalenter utöver vad fartygen själva släpper ut genom sina avgaser. Forskarna har kunnat utesluta att de uppmätta metanutsläppen är orsakade av det bränsle som fartygen drivs med. De har hittills konstaterat att det finns en skillnad på metanutsläppens storlek beroende på fartygstyp, fartygsstorlek och i vilken hastighet fartygen förs fram. Men eftersom utsläppen skapas av fartygens rörelse är de svåra att följa och kvantifiera.
Nästa steg är att försöka uppskatta hur stora dessa effekter kan vara globalt. Det finns många stora hamnområden världen över som har liknande förhållanden som i Nevabukten i Östersjön, där fenomenet först upptäcktes. Det kommer forskare på Chalmers att arbeta vidare med i kommande projekt, där Amanda Nylund också kommer medverka som biträdande handledare till en doktorand.
Resultatet föder nya tankar om mätning
Parallellt uppmanar forskarna till nya tankar kring hur och var man mäter.
– Vi vet egentligen väldigt lite vad som händer i farleder, eftersom vi fokuserar på större, relativt orörda havsområden när vi mäter inom miljöövervakningen. Bara för att farleder utgör en mindre yta så betyder det inte att det som sker där är försumbart, understryker Amanda Nylund.
Följ med forskarna bakom kulisserna
I samband med publiceringen av artikeln så har forskarna skrivit ett blogginlägg på tidskriftens hemsida, där du får följa med ”bakom kulisserna” och höra hur detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt uppstod av en slump:
Läs den vetenskapliga artikeln: Coastal methane emissions triggered by ship passages i Nature Communications Earth & Environment Länk till annan webbplats.
Se även pressmeddelande från Chalmers Fartygstrafik orsakar höga och oväntade utsläpp av växthusgasen metan Länk till annan webbplats.