SMHI-experter bidrar i klimatkonferensen COP30
Den 10 november inleds FN:s klimatkonferens COP30 i Belém, Brasilien. De nya nationella klimatplaner som Parisavtalets parter ska presentera inför mötet är centrala. Klimatanpassning och uppföljning av klimatanpassningsarbetet är också viktiga frågor. Från SMHI deltar Åsa Sjöström, klimatanpassningsexpert, på plats. Erik Kjellström, professor i klimatologi, stöttar delegationen på distans.
COP30 samlar alla länder som är parter till FN:s klimatkonvention och Parisavtalet, samt många deltagare ifrån civilsamhälle, företag och media.
Från SMHI deltar Åsa Sjöström, klimatanpassningsexpert, på plats, och Erik Kjellström, professor i klimatologi, stöttar delegationen på distans ifrån Norrköpingskontoret.
Håkan Wirtén, generaldirektör, SMHI.
– Klimatfrågan är en av vår tids stora samhällsutmaningar och SMHI har en viktig roll när det gäller internationellt klimatarbete. Genom vår kunskap inom väder, vatten och klimat bidrar vi till ett livskraftigt och säkrare samhälle, såväl nationellt som internationellt. Vår expertkunskap vilar på vetenskaplig grund, det är en grundpelare när ambitioner och planer ska diskuteras, säger Håkan Wirtén, generaldirektör vid SMHI.
Amazonas – utmaningar på flera plan
För första gången arrangeras den årliga klimatkonferensen i Amazonas, och det väntas påverka diskussionerna under mötet.
– Att Brasilien har valt att förlägga mötet i Amazonas, en region som så starkt påverkas av klimatförändringarna, understryker såklart hur viktig den här processen är. Samtidigt så har det inneburit stora utmaningar i form av logistik. Belém är ingen stor stad, man har ont om hotellrum och priserna är mycket höga, även om arrangören har infört kreativa lösningar såsom kryssningsfartyg i hamnen för mötesdeltagarna. Med de förutsättningarna blir det svårt för många frivilligorganisationer att vara med på plats för att bevaka mötet, och även vissa länder har valt att avstå. Sverige åker med en mindre delegation än vanligt, säger Åsa Sjöström.
Nationella klimatplaner en nyckel
För Sverige och EU är den centrala frågan på COP30 de nya nationella klimatplaner som Parisavtalets parter ska presentera inför mötet. EU beslutade så sent som den 5 november om ett nytt bindande klimatmål i EU om en minskning av nettoutsläppen med 90% till år 2040, jämfört med 1990 års nivå.
Läs uttalande av Klimat- och miljöministern på Regeringens webbplats
Länk till annan webbplats.
Även klimatanpassning finns med på agendan:
– En av de allra viktigaste frågorna under det här mötet blir ett beslut om indikatorer för uppföljning av det globala klimatanpassningsarbetet. Det beslutet blir viktigt även för Sverige och SMHI, eftersom det påverkar den rapportering som vi gör till FN om vårt eget arbete. SMHI är ansvarig myndighet för den internationella klimatanpassningsrapporteringen, säger Åsa Sjöström.
Årets svenska delegation leds av Sveriges chefsförhandlare för klimatförhandlingarna, klimatambassadör Mattias Frumerie. I delegationen ingår experter ifrån regeringskansliet och flera myndigheter. Även Business Sweden deltar med en företagsdelegation och en paviljong för att visa upp svenska lösningar som kan underlätta omställningen också i andra länder.
Viktiga rapporter ger underlag till konferensen
Klimatkonventionen, även kallad United Nations Framework on Climate Change (UNFCCC) är basen för det globala klimatarbetet. Inför mötet har UNFCCC publicerat tre viktiga rapporter, som tillsammans visar vilka framsteg som gjorts och var arbetet behöver stärkas ytterligare:
- Den första syntesrapporten av ländernas två-årsrapporter, som visar hur världens länder arbetar med implementeringen av Parisavtalet.
Syntesrapporten finns på FN:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.
- Syntes av ländernas klimatplaner, som sammanfattar de nationella klimatplaner som lämnats in fram till 30 september 2025. Efter detta datum har fler parter, inklusive EU, lämnat in sina bidrag.
Syntes av ländernas klimatplaner finns på FN:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.
- Syntesrapporten för de nationella anpassningsplanerna som visar att många länder nu har de grundläggande planeringsarbetet för klimatanpassning på plats, men att mycket arbete kvarstår med att få igång arbetet.
Dessutom har FN:s Miljöprogram, UNEP, nyligen publicerat två rapporter som beskriver läget med växthusgasutsläpp och anpassningsåtgärder:
Emissions Gap Report 2025 Off target
– Som namnet antyder pekar rapporten på att varken faktiska eller utlovade utsläppsbegränsningar i dagsläget räcker till för att klara Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen till långt under 2, eller helst 1,5 grader, under förindustriell nivå. Istället är vi på väg mot 2,8 graders ökning, eller någonstans mellan 2,3 och 2,5 grader med dagens löften om framtida minskningar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Emissions Gap Report 2025 Off target, på UNEP:s webbplats Länk till annan webbplats.
Adaptation Gap Report 2025: Running on Empty, fokuserar på finansieringsbehoven för anpassning i utvecklingsländer.
– Rapporten uppskattar behovet av finansiering för klimatanpassning i utvecklingsländer till 310 miljarder USD per år fram till år 2035. Det är betydligt högre än de summor som idag avsätts internationellt, säger Åsa Sjöström.
Adaptation Gap Report 2025 Running on Empty på UNEP:s webbplats Länk till annan webbplats.
