Tio år med Parisavtalet: Nutid och framtid för extrem hetta
Tio år efter att Parisavtalet undertecknades visar en ny global analys att avtalet bidragit till att mildra uppvärmningen. Den förväntade uppvärmningen under detta århundrade är nu 2,6 grader jämfört med 4 grader som förväntades 2015. Men även om utvecklingen i någon mån går åt rätt håll varnar forskare för att den globala uppvärmningen fortsätter att öka och med den risken för extrem hetta.
Sedan Parisavtalet antogs 2015 har den globala medeltemperaturen stigit med 0,3 grader. Det innebär i genomsnitt 11 fler heta dagar per år världen över, enligt en ny studie från Climate Central och World Weather Attribution (WWA).
Om länderna fullföljer sina nuvarande klimatlöften och begränsar uppvärmningen till 2,6 grader, kommer världen uppleva i genomsnitt 57 fler heta dagar varje år jämfört med idag. I ett scenario där temperaturen stiger med 4 grader, är motsvarande siffra 114 fler heta dagar. Länder som Kenya, Mexiko och Brasilien skulle vid 2,6 graders global uppvärmning undvika mellan 60 och 80 heta dagar varje år jämfört med vid 4 graders global uppvärmning.
– Rapporten visar på allvaret i klimatfrågan och på vikten av Parisavtalets målsättning att hålla uppvärmningen väl under 2 °C, eftersom uppvärmningen ger svårare konsekvenser för varje bråkdel av en grad. Redan nu ser vi att extrem hetta blir allt vanligare, med konsekvenser för både människor och ekosystem, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Värme i städer påverkar människor världen över. Bild från värmebölja i Italien. Foto av Richard Vanlerberghe via Unsplash.
Extrem hetta ökar i alla regioner
Rapporten visar att extrema värmeböljor redan blivit mer sannolika sedan 2015. Av de sex händelser som analyserats i rapporten, i bland annat södra Europa, Amazonas och Västafrika, skulle tre av dem ha varit nästan omöjliga utan klimatförändringarna. Två av dem beräknas idag vara tio gånger mer sannolika än för tio år sedan.
Vid en uppvärmning på 4 grader kommer värmeböljorna att bli cirka 3 till 6 grader varmare och 5 till 75 gånger mer sannolika än idag, visar studien. Vid 2,6 grader är förändringarna mindre – cirka 1,5 till 3 grader varmare och 3 till 35 gånger mer sannolika.
– Parisavtalet fungerar som en global säkerhetslina, men den behöver förstärkas. För att skydda människor krävs snabbare utsläppsminskningar och en kraftfull omställning bort från fossila bränslen, säger Erik Kjellström.
Anpassning går framåt – men resurserna är begränsade
Sedan 2015 har ungefär hälften av världens länder någon form av värmevarningssystem och minst 47 har handlingsplaner för värmeböljor. För att ytterligare förbättra den globala anpassningen till värme säger forskarna att många länder i Afrika, Latinamerika och delar av Asien fortfarande behöver utveckla system för tidig varning och planer för värme och hälsa. De betonar också vikten av att nationella vädertjänster utfärdar värmevarningar. Samtidigt pekar forskarna på att finansieringen för anpassningsåtgärder fortfarande är otillräcklig.
Värmeböljor är den väderhändelse som globalt sett orsakar flest dödsfall, uppskattningsvis omkring en halv miljon per år. Historiskt sett har faran med hetta underskattats eftersom effekterna är mindre synliga än effekterna av andra extrema väderhändelser. Åtgärder som ökad grönska i städer, fler skuggade miljöer och förstärkt sjukvård lyfts fram som avgörande för att minska riskerna.
– Vi ser att samhällen i många delar av världen är dåligt rustade för värmen. Det gäller även i Europa, där höga temperaturer fått stora konsekvenser för hälsa och energisystem. Anpassning måste ske parallellt med utsläppsminskningarna, säger Erik Kjellström.
Vetenskapen bakom analysen
När forskarna genomförde studien identifierade de lokala heta dagar genom att beräkna tröskeltemperaturen för de 10 % högsta temperaturerna från 1991 till 2020. Dessa dagar, som alltså överstiger den 90:e percentilen av historiska temperaturer är dagar som kan anses varma ur ett lokalt perspektiv. Därefter jämförde de antalet dagar som överskred denna tröskel vid olika grad av global temperaturökning.
För att kvantifiera effekten av den av människan orsakade uppvärmningen på värmeböljorna analyserade forskare från WWA väderdata och klimatmodeller med hjälp av metoder som genomgår så kallad peer-review (vetenskaplig kvalitetsgranskning). De jämförde hur dessa typer av händelser har förändrats mellan ett klimat med av människan orsakad uppvärmning och det kallare förindustriella klimatet samt hur det förväntas ändras till seklets slut under olika grad av fortsatt global uppvärmning.
Studien, som genomförts av 18 forskare från Climate Central och WWA, är en av de mest omfattande analyserna hittills av hur extrem hetta förändrats sedan Parisavtalet.
– Vetenskapen är tydlig: världen har redan blivit varmare, men framtiden avgörs av våra beslut i dag. Parisavtalet har gjort skillnad – men det räcker inte, avslutar Erik Kjellström.
