Den globala uppvärmningen har ökat sannolikheten för svåra värmeböljor

Sverige, Norge och Finland påverkades av en flera veckor lång period med ovanligt varmt väder från mitten av juli med temperaturer över 30 °C på många platser. Finland upplevde 22 dagar i rad med temperaturer över 30 °C på någon plats i landet, vilken är den längsta serien som någonsin registrerats där.

– I Sverige upplevde särskilt de norra delarna en mycket lång värmebölja med höga temperaturer. Många stationer rapporterade ett stort antal mycket varma dagar. Avsaknaden av nederbörd gav, i kombination med de höga temperaturerna, torra förhållanden vilket bidrog till ett stort antal skogsbränder, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi och medförfattare till studien.

Studien har fört samman 24 forskare från Norge, Finland, Nederländerna, Sverige, Danmark, USA och Storbritannien som samarbetat för att bedöma i vilken utsträckning klimatförändringen påverkade sannolikheten för, och intensiteten av, den extrema värmen i regionen.

Analysen fokuserar på de 14 varmaste dagarna och nätterna i Norge, Sverige och Finland. Kartan nedan visar händelsens omfattning för både de 14 varmaste dagarna (vänster) och nätterna (höger), kryss markerar platser som haft temperaturrekord.

Nyckelresultat som presenteras i studien är:

• att klimatförändringen gjorde värmeböljan cirka 2 °C varmare och minst tio gånger mer sannolik.
• att vid en global uppvärmning på totalt 2,6 °C, det vill säga ytterligare 1,3 °C jämfört med idag, vilket kan förväntas under detta århundrade, kommer liknande händelser att bli fem gånger så sannolika och ytterligare 1,4 °C varmare jämfört med idag.
• att med en global uppvärmning på 0,2 °C sedan 2018 har liknande två veckor långa värmeböljor blivit nästan dubbelt så sannolika – vilket visar hur den kraftiga globala temperaturökningen snabbt utsätter människor för mer frekventa perioder av svår hetta.

I en 1,3 °C svalare värld, motsvarande en utan den av människan orsakade klimatförändringen, skulle liknande värmeböljor vara extremt sällsynta. Men idag, med en uppvärmning på 1,3 °C, har dessa värmeböljor blivit minst tio gånger mer sannolika med en återkomsttid om ungefär 50 år.

Effekterna av värmen är omfattade

Värmeböljor får stora effekter för människor, samhälle och ekosystem. I rapporten beskrivs det hur årets värmebölja fått konsekvenser för hälso- och sjukvården, bidragit till mycket utbredd algblomning, påverkat rennäringen, bidragit till skogsbränder och bidragit till ett ökat antal drunkningsolyckor. Minst 28 personer i Finland, 31 i Sverige och 8 i Norge omkom i juli på grund av drunkning. Skogsbränder har också varit ett utbrett problem och bara i Sverige har det rapporterats om hundratals skogsbränder, många i samband med kraftiga åskväder.

– Vi vet att värmeböljor generellt bidrar till algblomningar och baserat på satellitdata ser vi att årets situation visar på en mycket omfattande algblomning i stora delar av Östersjön, säger Erik Kjellström.

Likheter med sommaren 2018

Värmeböljan i sommar har vissa likheter med mycket långvariga värmebölja som drabbade regionen 2018 även om årets värmebölja var mer utpräglad i landets norra delar. På bara sju år har sådana här långvariga värmeböljor blivit nästan dubbelt så vanliga. Samtidigt har den globala temperaturökningen gått från 1,1 till 1,3 °C. Det här understryker att varje bråkdel av en grad av global uppvärmning kraftigt ökar risken för farliga värmeböljor och varför det är så viktigt att arbeta för att hålla uppvärmningen under Parisavtalets mål på en temperaturökning om långt under 2 °C och helst under 1,5 °C.

När Sverige drabbades av värmeböljan 2018 uppskattades minst 600 extra dödsfall under sommaren. Till skillnad från andra extrema händelser så som kraftiga skyfall, där dödsfall omedelbart rapporteras, är effekterna av extrem värme mindre synliga och eftersom många offer har befintliga hälsoproblem nämns inte alltid värmen som dödsorsak.

Utsläppsminskning och anpassning kan lindra

Forskarna fann att värmeböljan förvärrades av människans klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser.

– Studier som den här gör det ännu tydligare att varje tiondels grad räknas för människans och planetens hälsa och att vi måste agera mer kraftfullt för att snabbt begränsa uppvärmningen. Minskad förbränning av fossila bränslen skulle också ha en positiv påverkan på luftkvaliteten vilket också skulle vara gynnsamt för människans hälsa., säger Erik Kjellström.

Förutom utsläppsminskningar är anpassning nödvändigt för att skydda människor från värmeböljor i regionen. Sverige, Norge och Finland har utvecklat värmeåtgärdsplaner, som har visat sig vara effektiva för att rädda liv under värmeböljor. I studien poängterar forskarna dock att det behövs ökad samordning mellan regeringar och utsatta sektorer som äldreomsorg, förskolor och skolor.