Norrköping tänker klimatanpassning i upphandlingen

Klimatförändringen leder bland annat till att förekomsten av värmeböljor förväntas öka. Genom att tänka klimatanpassning i upphandlingar och inköp kan beredskapen och möjligheten att hantera dessa effekter förbättras.

Norrköpings kommuns riktlinje för klimatanpassning

Norrköpings kommun antog 2020 en riktlinje för klimatanpassning. Riktlinjen är framtagen i samverkan med olika kontor på kommunen, kommunala bolag och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Östergötland. Kommunen har också ett nära samarbete med SMHI och Linköpings universitet med syfte att stärka kunskaperna inom klimatanpassning.

Norrköpings riktlinje för klimatanpassning ligger i linje med den nationella strategin för klimatanpassning (prop. 2017/18:163), men kommunen tar med fler aspekter än de som beskrivs i strategin. De utför bland annat även kontinuerlig värmekartläggning av staden.

Riktlinje för klimatanpassning i Norrköpings kommun. Länk till annan webbplats.

Riktlinjen ska följas i upphandlingar

Riktlinjen för klimatanpassning ska utgöra underlag för budget, uppdragsplaner, verksamhetsplaner och upphandling samt följas upp av berörda nämnder, bolag och kommunalförbund. Ansvaret för Norrköpings kommuns upphandling ligger på Upphandlings- och inköpsenheten som genomför kommunens upphandlingar för verksamheterna av varor och tjänster.

Beakta klimatanpassning vid upphandling av gestaltning och projektering

Vid upphandling av en arkitekt, konsult eller entreprenör kan effekter av ett förändrat klimat hanteras genom att ställa krav – antingen på kunskap om klimatet, eller på att risker och effekter kartläggs och motverkas.

I dessa upphandlingar används oftast AMA administrativa föreskrifter (AF) som mall till upphandlingsdokumentet. Det innehåller ännu inget om klimatanpassning. De krav som ett byggnadsverk ska uppfylla, brukar många organisationer lägga i egenutformade tekniska föreskrifter eller projekteringsanvisningar.

En lokalplanerare och intern beställare i Norrköpings kommun menar att de vill få in så mycket som möjligt kopplat till klimatanpassning i styrande dokument. Syftet är att undvika fördyrande ändringsarbeten längre fram. De vill också undvika att behöva göra nya upphandlingar av efterarbeten för att korrigera sådant där hänsyn till ett förändrat klimat inte har beaktats i en upphandling.

I Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst finns konkreta, avgiftsfria exempel på hur uppföljningsbara krav kan utformas. Kraven på inomhusklimat är exempel som beaktar ett förändrat klimat.

Hållbarhetskriterier för flerbostadshus, nybyggnad (Upphandlingsmyndigheten) Länk till annan webbplats.

Upphandla byggd miljö med klimatanpassning i åtanke

Höga temperaturer i byggnaders närmiljö ger lättare höga temperaturer inomhus. Stora uppglasade ytor och stora fönster kan exempelvis orsaka övervärme inomhus. Det förvärras med fler dagar med sol och högre utomhustemperaturer. Det kan därför vara värt att upphandla sol- och skuggstudier för att förstå var höga temperaturer kan uppstå och hur de kan motverkas.

I närmiljön sänker naturmark eller parker temperaturen, binder vatten och kan fungera som fördröjningsmagasin vid skyfall. Dessa är värda att bevara och kan längre fram spara in på åtgärder och kostnader för klimatanpassning. Finns inte tillgång till träd är pergola och andra fasta konstruktioner lösningar som används för att skapa skugga på gårdar. När arkitekt, konsult eller entreprenör upphandlas måste sådana åtgärder tas med i projektets mål och i upphandlingen. Står det inte med i uppdragets omfattning, tekniska anvisningar eller miljöplan genomförs det inte.

Det händer att entreprenörer tar ned träd som ”står i vägen” under byggtiden, berättar en lokalplanerare i Norrköping. Träden behövs dock i den byggda miljön bland annat för att de ger skugga. Därför markeras nu träd som ska sparas. Om träden skadas tas vite ut, men det måste vara tillräckligt högt vite för att vara avskräckande. Ett annat alternativ att sätta ekonomisk press inom kontraktet är att knyta ouppnådda krav till delvis innehållen ersättning. Villkoren för ersättning ska då anges i upphandlingsdokumentet och kontraktet.

Bättre arbetsmiljö med klimatanpassning vid upphandling

Storkök är exempel på en arbetsmiljö där höga temperaturer och hög luftfuktighet förekommer naturligt då både ugnar, kokkärl och spisar och disk bidrar till detta. Fler dagar med högre utomhustemperaturer och sol under försommar och tidig höst innebär att arbetsmiljön kan bli ansträngande inomhus.

Vid renoveringen av en skola i Norrköping användes solskyddsfilm till en början på fönstren istället för utvändig solavskärmning. Valet av solskyddsfilm gjordes delvis på grund av att byggnaden är K-märkt och det är utmanande att genomföra åtgärder i byggnader som är märkta. Det visade sig dock att solskyddsfilmen inte minskade de höga temperaturerna inomhus tillräckligt då fönstren vid skolkök, serveringsyta och matsal är stora.

På grund av de ohållbara temperaturerna under soliga dagar på sommarhalvåret vidtogs tillfälliga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för personalen, såsom tätare rotation av arbetsuppgifter, fler klädombyten och alternativa lunchplatser. Trots viss avkylning från köksfläktar blev det ändå för varmt för personalen att arbeta längre pass vid samma station. Värmen drabbade inte bara personal utan även elever.

Solavskärmning på utsidan blev en bättre lösning

Det behövdes en långsiktig lösning och flera olika alternativ diskuterades. Luftkonditionering eller kylning skulle ha sänkt temperaturen men samtidigt leda till ökad energianvändning och sämre ljudmiljö. Orsaken till värmen inomhus skulle dessutom finnas kvar.

Det konstaterades lösningen var solavskärmning på utsidan av byggnaden och detta lyftes till Samhällsfastigheter. Reglerbara markiser köptes in och installerades. En självinstruerande manöverpanel installerades i det varmaste utrymmet, genom vilken personalen själva fick kontroll över och kunde reglera markisernas läge. Resultatet blev att temperaturen sjönk och inomhusklimatet vid serveringen och köket blev påtagligt bättre.

Många av kommunens fastigheter är äldre och åtgärder för att minska effekterna av de förändrade klimatet måste nu göras i efterhand. Med de strategier som idag finns i kommunens klimatanpassningsriktlinje finns de nu stöd för detta. I nya fastighetsprojekt är det lättare att inkludera åtgärder redan i projektets inledande skede som exempelvis solavskärmning.

Tips från Norrköpings kommun

Merja Willman, strateg som bland annat arbetar med klimatanpassning i Norrköpings kommun, delar med sig av tips:

• Effekter av klimatförändringen är mer än bara översvämning.
• Kom ihåg att utmaningar med värme kan beröra många.
• Det finns grupper inom skola, omsorg, vård och sjukvård som är känsliga mot värme, se vad ni kan göra för att minska riskerna för de grupperna!
• Titta på hur andra har gjort – se och lär.
• Titta på Upphandlingsmyndighetens och SMHIs webbvägledning för klimatanpassad upphandling.
• Ta upp frågan om risker och effekter av ett förändrat klimat på agendan.
• Billigare att förebygga än att reagera i efterhand på effekter av klimatförändringen.