I ett gemensamt forskningsprojekt mellan SMHI, Stockholms Universitet, Luleå tekniska universitet samt representanter för renskötseln visas att klimatförändringen påverkar rennäringen under alla säsonger, från vinterbetet i skogen till sommarbetet på fjället.
Vinterbetet drabbas bland annat negativt av ökande grad av mildväder och fler nollgenomgångar. Det resulterar i smältande snö som sedan fryser till ett hårt islager, vilket gör det svårt för renarna att nå sin föda. Dessutom kan ökad nederbörd under vissa vinterdagar också försämra betesmöjligheterna. På sommaren kan ökande värmeböljor stressa renarna, och snöfläckarna som de använder för att svalka sig försvinner allt mer.
Det här är samverkansforskning, där projektet haft en tät dialog med representanter från flera samebyar. Det är viktigt eftersom vi vill leverera klimatinformation som är inriktad på användarnas behov - för att öka deras möjligheter att anpassa sig till det förändrade klimatet, säger Erik Kjellström professor i klimatologi på SMHI.
Anpassning till klimatförändringen
Den främsta anpassningsmetoden till variationer i väder och betestillgång är att renskötarna flyttar sina hjordar till andra områden.
Därför arbetar vi med att anpassa klimatinformationen efter var de befinner sig under året.
Erik Kjellström fortsätter:
Det här är också ett viktigt underlag för att visa hur renskötseln drabbas nu, och hur förändringarna förväntas bli i framtiden. Information som kan användas när renskötarna diskuterar sin situation med övriga samhället.
”Den gröna omställningens dilemma”
Dock är klimatförändringen långt ifrån den enda faktorn som påverkar renskötseln.
Kumulativa effekter av mineralutvinning, energiproduktion och skogsbruk har fragmenterat och minskat tillgången på betesmarker under lång tid. Genom klimatomställningens behov av fossilfri energi kommer påverkan fortsätta att öka. Vi såg ett akut behov av att resultat från analyser av klimatkonsekvenser för renskötseln tillförs tillståndsprocesser som rör förändrad markanvändning, säger Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet
I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Att undvika den gröna omställningens dilemma - Behovet av klimatkonsekvensanalyser för områden med renskötsel i Sápmi" som finansieras av Formas, kommer förslag tas fram på hur sådana bedömningar bäst utformas och genomförs.
Forskardialog med samebyarna
För några veckor sedan var forskare från projektet på plats i Nikkaluokta för att föra en dialog med renskötare.
Där kunde vi se ett tydligt exempel på renskötselns utmaningar. Under tidpunkten vi var där brukar renarna egentligen beta nere i skogen öster om Kiruna. Nu såg vi dem istället högt uppe på fjället. Skogen som de traditionellt brukat har delvis huggits ner vilken försämrad tillgången till föda. Dessutom bildas islager på marken allt oftare vilket hindrar renen att komma åt laven. Det är en komplex situation för rennäringen med ökad avskogning, mer industriell verksamhet och sen en snabb klimatförändring på det, säger Erik Kjellström.
Under klimatsymposiet kommer resultat från projektet ”Att undvika den gröna omställningens dilemma - Behovet av klimatkonsekvensanalyser för områden med renskötsel i Sápmi” att presenteras av Gunhild Ninis Rosqvist och Erik Kjellström den 16 maj.
Webbplats för Swedish Climate Symposium 2024 inklusive program