Arbetet med IPCC:s sjunde rapport har startat – ny europeisk forskning efterfrågas

I början av december samlades författarna till de kommande IPCC-rapporterna i Paris, för första gången någonsin med alla tre arbetsgrupperna samtidigt, för att börja lägga grunden till rapporterna.

De tre arbetsgrupperna består av:

• WGI som skriver om den naturvetenskapliga grunden,
• WGII som skriver om klimatförändringens effekter, klimatanpassning och sårbarhet,
• samt WGIII som skriver om hur klimatförändringen kan begränsas.

SMHIs professor i klimatologi, Erik Kjellström, deltog som koordinerande författare för kapitel 11 om Europa, inom WGII.

Värdefullt att alla arbetsgrupper träffas

Erik Kjellström beskriver mötet i Paris som både intensivt och inspirerande.

– Vi hade fullspäckade dagar med diskussioner om allt från kapitlens struktur till hur vi bäst samordnar analyser mellan arbetsgrupperna. Det var många nya kontakter och en bra möjlighet att börja lära känna de andra författarna inför de kommande årens arbete med rapporterna.

Han lyfter också att det gemensamma mötet gav en bättre överblick redan från början.

– När alla tre arbetsgrupper är på plats samtidigt får man snabbt syn på kopplingar och glapp. Det hjälper oss att rikta arbetet rätt från start.

En rapport som bygger på uppdaterad forskning

AR7 bygger vidare på och uppdaterar den kunskap som presenterades i AR6. Sedan dess har omfattande forskning publicerats, bland annat om extrema väderhändelser och tippningspunkter, påverkan på naturmiljön och om samhällsekonomiska risker. Utsläppen har fortsatt öka och den globala uppvärmningen går fort vilket belyses i forskningen. Klimatmodellerna har också utvecklats sedan förra rapporten, vilket innebär att vi också har mer detaljerad information om framtiden.

Rapporterna kommer också att hänga samman med specialrapporten om klimatförändringen och städer, som fokuserar på klimatrisker och anpassningsutmaningar i urbana miljöer och planeras bli klar i mars 2027.

– Många av Europas risker finns i städer – värmeböljor, översvämningar och effekter på infrastruktur. Att AR7 kopplas till städernas specialrapport gör att helheten blir tydligare.

Ny forskning efterlyses

Enligt IPCC:s beslut skall Europakapitlet, och övriga regionala kapitel i andra arbetsgruppens rapport, bland annat svara på frågor som rör klimatets påverkan på samhälle, ekosystem, hälsa, energi, infrastruktur och ekonomiska system samt om hur klimatanpassningsåtgärder kan minska sårbarheten.

– I kapitlet kommer vi göra bedömningar baserat på ny forskning och vi är därför intresserade av ny forskning som belyser utvecklingen i Europa. Särskilt viktigt blir att undersöka i vilken grad kunskapsluckor från AR6 har täppts igen. Det handlar till exempel om hur effektiva olika åtgärder för att minska klimatrelaterade risker är, eller hur olika effekter kopplade både till klimat och andra faktorer samverkar, eller att information om hur risker fördelas är olika bra för olika regioner i Europa.

Eftersom IPCC bygger på publicerad forskning är timing avgörande. Det så kallade ”cut-off datumet”, som beskriver sista datum för publicerad forskning som kan användas i rapporten, är inte bestämt för AR7.

– Vi är tidigt i processen, vilket betyder att forskare har goda möjligheter att påverka helheten genom att snarast publicera sina vetenskapliga resultat, säger Camilla Andersson, Sveriges kontaktperson för IPCC.

I rapporten kan också så kallad grålitteratur, som till exempel myndighetsrapporter, bedömas. I AR7 förbättras möjligheterna för att inkludera kunskap från urfolk. Forskningsresultat och kunskapsunderlag om samer i relation till klimatförändringen är särskilt relevant från ett nordiskt och europeiskt perspektiv.

Fokus framåt

Under 2026 fortsätter Erik Kjellström och övriga författare att ta fram det första utkastet av kapitlet.