Satelliter ska ge bättre prognoser för lavinfara och avrinning
SMHI leder ett nytt forskningsprojekt med syftet att utveckla nya metoder för att observera snöförhållandena i de svenska fjällen med hjälp av satellitmätningar.
– Bättre observationer ger mer information, som är viktigt vid exempelvis bedömning av lavinfara, översvämningsvarningar, och för effektiv vattenkraftsreglering, säger David Gustafsson, hydrologisk forskare på SMHI, som leder projektet.
David Gustafsson, hydrologisk forskare vid SMHI
Snöförhållandena påverkar också tillgången till föda för betande djur, hur marken fryser eller inte (tjälbildning), och såklart framkomligheten till fots, på skidor eller med olika terrängfordon.
– Tillgång till säker information om snöförhållandena i fjällen och hur det kommer utvecklas är därför av stor betydelse för många samhällssektorer och allmänheten i Sverige, säger David.
Satelliter täcker stora områden
Anledningen till att forskarna vill använda satellitmätningar är att metoden gör det möjligt att täcka mycket stora områden. Till skillnad från manuella mätningar, som främst ger information från enskilda punkter, kan satelliter ge en heltäckande bild av snöförhållandena över hela fjällområden.
– Tekniken gör det möjligt att mäta avståndet mellan satelliten och jordytan. När det finns snö på marken är detta avstånd kortare än vid snöfria förhållanden, och snödjupet kan därmed beräknas som mellanskillnaden, förklarar David.
De nya satellitbaserade mätteknikerna ger information om snödjupet med en högre detaljeringsgrad än de tekniker som tidigare varit tillgängliga. Det ger bättre möjlighet att kartera hur mycket snö som finns och hur mycket som ligger i lavinfarlig terräng:
Ilaria Clemenzi, hydrologisk forskare vid SMHI.
– Samtidigt behöver vi utvärdera de nya satellitmätningarna med hjälp av markbaserade observationer. En del av projektet kommer därför bestå av fältmätningar med hjälp av drönare och manuella sonderingar, säger Ilaria Clemenzi, hydrologisk forskare vid SMHI som leder arbetet med att förbättra prognosmodellerna för snö och avrinning inom projektet.
Med hjälp av satellitbaserad radarteknik går det även att identifiera var det har inträffat en lavin.
– Detta är möjligt eftersom snönstrukturen påverkas av de krafter som är i rörelse under en lavin, och det avspeglas i hur radarreflektionerna från snöytan ser ut, säger Ilaria.
Projektet finansieras av Rymdstyrelsen och är ett samarbete mellan två myndigheter, SMHI, och Naturvårdsverket som bland mycket annat ansvarar för prognoser av lavinfaran i de svenska fjällen. I projektet ingår också företag inom vattenkraftsindustrin med ansvarar för reglering och övervakning av vattenkraftsmagasin, samt forskare från Norge med specialitet inom satellitmätningar av snö.
