Sammanfattning av snöovädret Anna
Nu kan det vara dags att sammanfatta årets första namngivna oväder Anna. Det är likaså det första oväder som fått namn från den nya gemensamma skandinaviska namnlistan. Med snödjupsökningar på mer än en halvmeter på ett dygn och nästan en meter på två dygn, så kan vi konstatera att Anna var ett snöoväder som vi långt ifrån upplever varje vinter. Men det är naturligtvis inte första gången det snöat kraftigt i Sverige.
Väderutveckling
Det började redan innan årsskiftet med ett lågtryck som rörde sig från Grönland åt sydost över Norska havet. Samtidigt fördjupades lågtrycket.
Analys av väderläget klockan 13 den 31 december 2025. Illustration: SMHI.
Lågtrycket passerade under nyårsdagen över södra delen av den Skandinaviska halvön och blev sedan i stort sett stillaliggande över de södra delarna av Östersjön. I den kraftiga och kalla nordostliga luftströmmen norr om lågttrycket matade det på med ihållande och kraftigt snöfall över framför allt ostkustlandskapen.
Analys av väderläget klockan 13 den 1 januari 2026. Illustration: SMHI.
Det var först den 4-5 januari som lågtrycket började försvagas på allvar även om det har fortsatt vintrigt sedan dess med stråk av kraftiga snöbyar i söder och delvis sträng kyla i norra Sverige.
Analys av väderläget klockan 01 den 5 januari 2026. Illustration: SMHI.
Snödjupsökningar
Det är inte alltid lätt att sätta exakta siffror på ett oväder med både kraftigt snöfall och hård vind. På en del håll kan det vara nästan barblåst och på andra håll byggs det upp manshöga drivor.
I anglosaxiska länder finns ett talesätt att en tum snö kan blåsa ihop till en driva på en fot. Det vill säga drivor drygt tio gånger större än medelsnödjupet. Det kan låta överdrivet men i de mest extrema fallen kan man tycka att det ligger en del i talesättet.
En del stationer har onekligen uppvisat ovanligt stora snödjupsökningar. I Härnebo nära den så kallade Norrlandsporten i sydligaste Hälsingland ökade snödjupet från 4 cm på nyårsdagens morgon till 101 cm på morgonen den 3 januari. Stationen i Härnebo har varit i drift sedan 1991 och större snödjup än så här har man bara haft en gång tidigare, nämligen den 21 februari 2010 med 102 cm.
För Gävleborgs län ligger det kanske närmast till hands att jämföra med det så kallade Gävle-snöfallet den 4-7 december 1998. Den gången ökade snödjupet i Gävle med 103 cm på två dygn och 130 cm på tre dygn.
Det kraftigaste snöfallet försköts efterhand söderut mot Smålandskusten. Där fick Oskarshamn en snödjupsökning på drygt en halvmeter från endast snöfläckar den 2 januari till 53 cm den 3 januari.
Vi behöver i och för sig inte gå tillbaka mer än fem år för att hitta en större snödjupsökning i Sverige. Från den 11 till den 12 januari 2021 ökade nämligen snödjupet från 25 cm till 85 cm i Forse i Ångermanland.
Över en halvmeter nysnö i Ångermanland
För Oskarshamns del är det svårt att komma förbi det som hände i början av januari 1985. Då ökade snödjupet där från 18 cm den 3 januari till 90 cm den 4 januari samt ytterligare till 110 cm den 5 januari, Detta är snödjupsrekord för Oskarshamn och staden var den gången helt lamslagen av snömängderna.
Vindhastigheter
Anna var huvudsakligen ett oväder med varningar för snö i kombination med vind. Någon storm i egentlig mening var inte Anna. Med storm menar vi medelvindhastighet över 24,5 m/s. Den högsta medelvinden i samband med Anna var 21,4 m/s vid Eggegrund på nyårsdagen.
Namnsättning
Det blev en rivstart för den nya skandinaviska namnlista som började gälla vid årsskiftet.
Om ovädret dragit igång ett dygn tidigare på nyårsafton 2025 så hade kanske namnet blivit Sylvester enligt den tidigare principen med namn enligt dagens namn i almanackan. Men nu började varningarna gälla på nyårsdagen 2026 och då blev det Anna.
