Det började med Humberto

Det hela började i slutet av september långt västerut på Atlanten. Det var den tropiska cyklonen Humberto som från Västindien rörde sig i en nordvästlig riktning mot Nordamerikas ostkust och som kraftigast var en kategori 5-orkan på Saffir-Simpsonskalan. Sedan svängde Humberto åt nordost upp mot Atlantens så kallade västvindbälte.

Som tropisk cyklon hade Humberto gjort sitt när den nådde kallare havsvatten. Men ett atlantiskt lågtryck i västvindbältet fångade in fuktighet och energi från Humberto. I växelverkan med kraftiga jetströmmar kom det här lågtrycket att intensifieras kraftigt och döpas till Amy av den brittiska vädertjänsten.

Amy blev en kraftfull ”atmofärisk bomb”

Natten mot fredag den 3 oktober låg Amy ute på Atlanten ungefär vid longitud 25° W. Lufttrycket i lågtryckets centrum var då strax under 990 hPa.

24 timmar senare hade Amy passerat Skottland och där gett ett nytt brittiskt rekord för oktober månad med ett lufttryck på 947,9 hPa vid Baltasound på Shetlandsöarna. Enligt den brittiska vädertjänsten noterades samtidigt ett nytt oktoberrekord för Nordirland med vindbyar på 41 m/s vid Magilligan.

Lufttrycket i centrum av lågtrycket Amy hade alltså med råge sjunkit mer än 24 hPa på 24 timmar, något som brukar kallas en atmosfärisk bomb.

Uttrycket kanske kan tyckas mindre lämpligt i dessa tider, men benämningen har använts i meteorologiska sammanhang ganska länge.

Läs om atmosfärisk bomb i Kunskapsbanken

Amy stannade upp och svängde ner åt sydost

Lågtryck som har ett arv från tropiska cykloner kan ibland bete sig lite lynnigt och ryckigt. Så i stället för att fortsätta vidare upp över Norska havet stannade Amy upp och tog en sydostlig bana över Skagerrak och vidare ner mot södra Östersjön.

Storm i medelvind och orkanbyar vid västkusten

Fyra stationer vid västkusten kom upp i storm (≥ 24,5 m/s) och två av dessa nådde i vindbarna orkanstyrka (≥ 32,7 m/s).

Högsta medelvindhastighet och byvindshastighet under Amy den 4 oktober 2025

Vid Nidingen och Måseskär är det nästan 10 år sedan man uppmätte högre medelvindhastigheter, nämligen under stormarna Gorm och Helga i november-december 2015. För ingen av stationerna behöver man dock gå mer än 5 år tillbaka för att hitta högre byvindshastigheter.

I allmänhet en återkomstttid på 1-2 år för byvinden

Om vi ser till landet i stort så var det i allmänhet en återkomsttid på 1-2 år för byvindshastigheten. Det vill säga vart eller vartannat år har man kraftigare vindbyar.

Den station som sticker ut mest är Kettstaka i södra Närke, Där hade man vindbyar på 24,7 m/s, vilket för den stationen har en beräknad återkomsttid på cirka 6 år. Sedan stationen i Kettstaka upprättades 1995 har det varit kraftigare vindbyar vid fyra tillfällen. Som mest registrerades 32,1 m/s i samband med Helga den 4 december 2015.

Lokala regnrekord för oktober

Även om de största dygnsmängderna stannade vid 30-45 mm, så räckte det för lokala rekord från Skåne upp till Värmland. Några exempel från lördagsdygnet den 4 oktober:

• Malmö hade med 35,8 mm sin blötaste oktoberdag sedan den 26 oktober 1929, då oktoberrekordet 39,3 mm sattes.
• Landskrona noterade med 32,6 mm nytt oktoberrekord för den digitaliserade mätperioden sedan 1945.
• Helsingborg noterade med 35,0 mm nytt oktoberrekord för den digitaliserade mätperioden sedan 1961.
• Högboda i Värmland noterade med 40,6 mm nytt oktoberrekord för en mätserie som började 1972.
• Karlstad hade med 37,9 mm sitt tredje blötaste oktoberdygn sedan mätningar började 1858. Endast i oktober 1993 och 1876 har något större dygnsmängder rapporterats.

Nu ska sägas att det i Sverige har förekommit tillfällen med betydligt kraftigare oktoberregn med dygnsmängder över 100 mm, till exempel i oktober 1992 och 1982.

Läs om svenska nederbördsrekord för oktober i Kunskapsbanken

Norge hårdare drabbat än Sverige

I Sverige fick vi vår beskärda del av skador i form av såväl trädfällning, nedblåsta takplåtar som strömavbrott.

Men på det hela taget var Norge betydligt hårdare drabbat med drygt hundratusen strömlösa abonnenter och all tågtrafik i landet inställd på grund av ett kommunikationsfel orsakat av Amy.

Enligt den norska vädertjänsten förekom vindbyar över 45 m/s vid flera fjällstationer över 1000 meters höjd och vid stationen Fyriegg i Telemark fylke uppmättes 121,4 mm på 12 timmar.