I fredags var det en typisk situation med risk för underkyld nederbörd och ishalka. Efter en period med kallt väder och nedkylda markytor drog varmluft in på bred front tillsammans med ett nederbördsområde.

Om plötslig ishalka - i Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Underkylt regn Länk till annan webbplats.

I vanliga fall är det inte svårt att avgöra hur stora mängder ett nederbördsområde ger. Det är bara att tömma nederbördsmätaren.

Lite knepigare är det att avgöra hur stora mängder som faller av olika slag om det är frågan om blandad nederbörd. Det kan vara vanligt regn, underkylt regn, snöfall, snöblandat regn, kornsnö, iskorn med mera i en och samma frontpassage.

I det här fallet har jag utnyttjat minutvärden från våra automatstationer och filtrerat ut de minuter när den optiska sensorn registrerat underkyld nederbörd. Sedan har jag summerat 1-minutsnederbörden för dessa tillfällen. Jag hittade fem stationer med 2-3 mm underkylt regn och ytterligare ett antal hade 1-2 mm.

De fem högsta mängderna underkylt regn den 21 februari

Underkylt regn och regn på kalla vägbanor

Meteorologerna talar inte enbart om underkylt regn utan även om regn på kalla vägbanor. I det senare fallet har temperaturen i marken släpat efter och håller fortfarande minusgrader medan det kan vara plusgrader i luften.

Halkan kan bli svår i båda fallen. Men vid underkylt regn sker även isbeläggning på luftledningar och många andra exponerade föremål. Den som utan hjälp av uppvärmning försökt skrapa en vindruta belagd med tjocka avlagringar av underkylt regn vet att det kan vara en jobbig uppgift.

Isstormar

Vädersystem med mycket stora mängder underkyld nederbörd kallas ibland isstormar. Det innebär inte att det måste blåsa stormvindar utan är snarast en översättning rakt av från det engelska uttrycket Ice Storm.

Några isstormar av internationella mått har vi knappast i Sverige. Det finns en seglivad myt att södra Sverige drabbades av en svår isstorm den 23-24 oktober 1921. Men om man analyserar händelseförloppet var det snarast stora mängder blötsnö som hastigt frös till. Låt vara att skillnaden kan vara av akademisk karaktär för konsekvenserna kan bli i stort sett desamma.

Om vi blickar utanför Sverige så är det svårt att komma förbi en mycket svår isstorm över Montreal med omnejd i Kanada den 4-10 januari 1998. Enligt den kanadensiska vädertjänsten föll på sina håll 100 mm regn under en vecka, varav en stor del var underkylt.

100 mm regn på kortare tid kan orsaka problem i vilket fall som helst. Om det till råga på allt är underkylt kan förstås konsekvenserna bli oöverskådliga.

Sverker Hellström