Efterfrågad klimatdata nu fritt tillgänglig på SMHIs webbplats

SMHIs nya klimatscenariotjänst och dataunderlag presenterades i veckan på Swedish Climate Symposium. I samband med konferensen blir också det nya historiska dataunderlaget som tagits fram fritt tillgängligt för alla via SMHIs webbplats. Det är något som varit efterfrågat av användare, till exempel forskare och myndigheter.

Ett nytt klimatologiskt referensdataset har tagits fram på SMHI som underlag till klimatscenariotjänsten. Datasetet innehåller en sammanställning av dagliga observationer under perioden 1961-2018 för dygnsmedeltemperatur, dygnets maximala och minimala temperatur samt dygnsnederbörd och används både som historiskt underlag och som referens mot data från klimatmodeller.

Detaljerat underlag

Det här underlaget av data har tagits fram för att beskriva det historiska klimatet i Sverige tillbaka till 1961. Det är idag det mest detaljerade dataset vi har för de beräknade parametrarna under perioden som avses. Data täcker de nordiska länderna, och datapunkterna som ges som ett yttäckande rutnät har en upplösning på 2,5 km, säger Sandra Andersson som deltagit i arbetet att ta fram underlaget.

Observationer och modelldata

Datasetet är baserat på observationer kombinerat med modelldata för att få ett heltäckande underlag. Eftersom grunden för datasetet är observationer av de beräknade klimatvariablerna, har en viktig del av arbetet varit att samla in och kontrollera observationsdata.  

Genomsnittligt snödjup SMHIGridClim
Exempel på data: genomsnittligt snödjup. Förstora Bild

Svensk data av hög kvalitet och långa tidsserier fanns redan lagrat i SMHIs databas, baserat på mätdata från SMHIs väderstationer över hela landet. Som mest har det varit mer än 900 stationer för temperatur och mer än 2 000 stationer för nederbörd, men antalet har varierat över tiden. Utöver detta ingår observationer från Sveriges grannländer och från ett europeiskt dataarkiv. 

Själva analysen eller ”griddningen” har gjorts med ett verktyg som har utvecklats i Norge. Det görs för att kunna få fram värden även i rutor (gridpunkter) som inte innehåller någon direkt observation. Med hjälp av statistiska metoder kombineras observationsdata med data från en återanalysmodell. Återanalysen är en historisk 3D-simulering av atmosfären, med hänsyn tagen till information från meteorologiska observationer, både vid marken och i högre skikt. Med återanalysen som ”första gissning” kan realistiska värden beräknas där observationer saknas.

Vi har redan haft relativt stor efterfrågan på data, så det är bra att vi nu kan göra dem öppet tillgängliga, säger Erik Engström som är informationsägare på SMHI.