Klimatindikatorer visar hur klimatet förändrats över tid, med hjälp av historiska data som samlats in från SMHIs meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska mätstationer. Sedan lång tid tillbaka har det varit möjligt att studera hur medeltemperatur, årsnederbörd, vegetationsperiod, antal dagar med snötäcke med mera förändrats. Nu utökas det befintliga utbudet av klimatindikatorer på SMHIs webbplats med indikatorerna Värme och Nollgenomgångar.
Vi har långa mätserier för såväl värme som nollgenomgångar, vilket gör att de är lämpliga att illustrera som indikatorer. Precis som övriga indikatorer är även dessa interaktiva och det går lätt att se utvecklingen över tid, berättar Pontus Törnwall, produktägare för klimatinformation, SMHI.
Värme – flera parametrar att välja mellan
Klimatindikatorn Värme består av flera parametrar. Här går det att följa exempelvis antalet högsommardygn, tropiska dygn och den högsta max- respektive mintemperatur som uppmätts under ett dygn.
Perioder med intensiv värme påverkar människors hälsa och ökar risken för torka, bränder, försämrad växtlighet och vattenbrist. På grund av klimatförändringarna har perioder med höga temperaturer ökat de senaste åren, en utveckling som tydligt framkommer i klimatindikatorn värme, berättar Pontus Törnwall.
Indikatorn Värme visar bland annat att antalet högsommardygn, liksom antalet sammanhängande högsommardygn, har ökat något under de senaste decennierna, där vissa år har präglats av intensiva värmeböljor. Denna trend ser ut att fortsätta, vilket ställer krav på samhället att förbereda sig för fler och längre perioder av intensiv värme.
Under de senaste 40 åren har dygnets lägsta temperatur ökat mer än maxtemperaturen. En ökande lägsta temperatur ökar sannolikheten för tropiska dygn. Detta mönster förväntas också fortsätta enligt framtida klimatscenarier.
Fler nollgenomgångar i norra Sverige
Klimatindikatorn Nollgenomgångar följer utvecklingen av temperaturväxlingar runt 0°C. Detta är viktigt att följa eftersom temperaturväxlingar kring 0°C orsakar att vatten i och på marken fryser och smälter om vartannat. Frekventa nollgenomgångar kan bland annat orsaka tjälskador på vägar och betongkonstruktioner, men också orsaka problem för rennäringen genom att renarnas naturliga bete inte går att nå under den frusna isen och snön.
Indikatorn Nollgenomgångar visar för Sverige som helhet ingen tydlig trend i antalet dygn med nollgenomgångar, med undantag för höstmånaderna (september, oktober och november) då de har minskat. Minskningen är särskilt tydlig i den södra delen av landet, Götaland och Svealand, vilket kan förklaras av att höstarna blir varmare och sommaren dröjer sig kvar längre in i september. Därmed sjunker temperaturen inte lika ofta under 0°C som tidigare.
I Norrland ökar antalet nollgenomgångar vintertid. Områden som tidigare hade stabila minusgrader upplever nu oftare temperaturväxlingar runt 0°C, berättar Pontus Törnwall.
Indikatorerna finns nu tillgängliga på SMHIs webbplats.