Det hydrologiska året går från oktober till september. Det gångna hydrologiska året inleddes i oktober 2023 med en ovanligt normal månad, både vad gäller vattenstånd och vattenflöden som var nära de normala på de flesta håll i landet. Flödena varierar alltid och att det är normalt eller nära normalt nästintill överallt, är därför rätt ovanligt.
I artikeln nedan beskrivs resterande månader och här nämns oftast områden och vattendrag där det varit ovanligt mycket, eller lite vatten. Informationen kommer från Månadens väder och vatten.
Läs mer om det hydrologiska året i SMHIs kunskapsbank.
November blev nederbördsrik och det gav höga flöden i Svealand, Götaland och längs Norrlandskusten. I mitten av månaden föll den största dygnsnederbörd i november som har uppmätts i Skåne. Nederbörden föll som regn och gav mycket höga flöden i Vramsån, ett biflöde till Helge å. Där hade vattenflödet en återkomsttid på ungefär 50 år. I Gävle var vattenflödena också mycket höga. Kring den 10 november var det höga flöden i Gavleån med en återkomsttid på cirka 25 år.
December blev kall vilket ledde till låga flöden och låga markvattenhalter i Norrland och Svealand. I Götaland var flödena ökande under andra halvan av månaden på grund av snösmältning och regn. Ovädret Pia gav snö i stora delar av södra Sverige den 21-22 december. På julaftonsmorgonen lyste snön vit på marken i nästan hela landet utom längst i sydost. Regn och plusgrader gjorde dock att snön smälte bort under dagen på de flesta håll upp till norra Götaland.
Januari inleddes kallt och med det låga flöden. I slutet av månaden ledde snösmältning och regn till höga flöden i Skåne och Östergötland. Översvämningar förekom framförallt vid Hörbyån, Ringsjöarna och Kävlingeån i Skåne. Under januari ledde flera kyliga perioder till att isproppar bildades i vissa vattendrag med översvämning som konsekvens, trots att vattenflödena inte varit så höga. Översvämningar orsakade av isproppar förekom till exempel i Tabergsån i Jönköpings län, i Bulsjöån i Östergötlands län och i Täljeån i Örebro län.
Februari blev en blöt månad för Götaland och Svealand. I norra Norrland föll mindre nederbörd än normalt. Den 16 februari föll det mycket stora nederbördsmängder över främst östra Svealand och det inträffade lokala översvämningar av mark och små vattendrag. Det blev problem bland annat i Varnan vid Kristinehamn, både på grund av höga flöden och en ispropp.
Under februari var det höga flöden i hela Motala ströms avrinningsområde. I Motala ström vid Norrköping var vattenflödet som mest 267 m³/s, vilket är det högsta flödet sedan 1986. Vattennivåerna i sjöarna Roxen och Glan var de högsta sedan 1986 respektive 1985, med översvämning som följd.
Efter en längre tid med riklig nederbörd förekom i mars höga flöden och vattennivåer bland annat i Östergötland och Värmland. I Hjälmaren var vattenståndet det högsta sedan 2000. Flödena avtog långsamt då välfyllda sjöar gjorde förloppet utdraget. I slutet av månaden letade sig varm luft upp över Sverige, och regn i kombination med snösmältning orsakade åter höga flöden i Svealand.
Under mars höll omväxlande snöfall, snösmältning och regn kontinuerligt markerna blöta. Gränslandet mellan barmark och snötäcke rörde sig stötvis fram och tillbaka i nord-sydlig riktning kring norra Dalsland, södra Värmland och Dalarna, norra Västmanland och norra Uppland. Vid tidpunkter med mildare luft och snabbare snösmältning, eller då något större nederbördsmängder fallit som regn, reagerade därför vattendragen med snabbt ökande flöden. Som exempel kan nämnas att utanför Arvika steg vattennivåerna i Glafsfjorden så pass att det beslutades att översvämningsskyddet skulle aktiveras den 19 mars. Vid månadens slut var översvämningsskyddet fortfarande aktiverat. I norra Uppland steg, och sjönk, flödet i Tämnarån och nivån i sjön Tämnaren vid flera tillfällen. Detta orsakade problem på många håll. Efter nederbördstillfället i mitten av mars steg flödet i Timsälven, i östra Värmland, så pass att områden mellan Agen och Lersjön översvämmades.
April kännetecknades av hög markvattenhalt och stor avrinning i norra Götaland och södra Svealand. De stora vattenmängderna i dessa områden resulterade i såväl höga flöden som höga sjönivåer, till exempel i Vättern som nådde rekordnivåer.
Vid månadens slut var fortfarande norra Dalarna samt större delen av Norrland snötäckt. Snöns vatteninnehåll i mellersta Norrland var vid månadens slut högre än normalt för årstiden, medan halterna i norra Norrland och i fjällområdena låg på normala nivåer.
Varmt väder och ett stort snötäcke i maj gjorde att vattenflödena steg snabbt i vattendragen från Dalarna och norrut. Vårfloden blev ganska mäktig i mellersta och norra Norrland. Särskilt höga var flödena i delar av Torneälven och Kalixälven.
Juni var inledningsvis torr men kom sedan att domineras av lågtrycksbetonat väder som ökade vattenflödena på sina håll. Västra Götaland hade vattenflöden över det normala för juni månad medan stora delar av landet hade flöden under det normala. Särskilt torrt var det i delar av Svealand samt sydligaste och nordöstra Norrland.
Under en stor del av juli 2024 var flödena på många håll över det normala på grund av mycket nederbörd. Riktigt mycket vatten i samband med lokala skyfall ledde till översvämningar på flera håll i landet och Vättern fick en rekordhögsta nivå för juli månad.
Vättern hade fortfarande rekordhöga nivåer under augusti. I södra, östra och allra längst upp i norra Sverige var vattenflödena under de normala under hela månaden. Allra lägst i förhållande till normalt för årstiden, var flödena längs Smålandskusten, Gotland och i östra Svealand där det också var mindre nederbörd än normalt. Mer nederbörd än normalt var det i Lapplandsfjällen vilket gav stigande och högre vattenflöden i de flesta vattendrag. I övriga fjällkedjan var vattenflödet något högre än normalt under månaden.
I resten av landet var vattenflödet nära det normala för augusti.
I delar av landet föll i augusti och i september mindre nederbörd än normalt. En stor del av SMHIs stationer i de östra delarna av Götaland och Svealand och längs Norrlandskusten visade på flöden under det normala.
