Fyrtio år av europeiskt samarbete kring vädersatelliter i EUMETSAT
I månadsskiftet juni-juli höll EUMETSAT det första av årets två rådsmöten för medlemsländerna. Då firades även att det var 40 år sedan EUMETSAT grundades. Det som började med fyra medarbetare i en villa i utkanten av Darmstadt har nu vuxit till ett internationellt samarbete som både driver teknikutveckling och skapar samhällsnytta genom meteorologiska satellitdata.
Den 19 juni 2026 var den formella 40-årsdagen av grundandet av EUMETSAT. Jubileet högtidlighölls tillsammans med representanter för medlemsländerna vid det första av årets två rådsmöten. Håkan Wirtén, generaldirektör vid SMHI och Sveriges huvuddelegat i EUMETSAT, deltog vid rådsmötet tillsammans med Abhay Devasthale, Sveriges kontaktperson inom EUMETSAT.
– Sveriges engagemang inom vädersatelliter går tillbaka ända till 1970-talet. Sverige var ett av åtta länder som var drivande i Meteosat-initiativet redan 1972 och också ett av de 16 länder som stod bakom EUMETSAT-konventionen 1986. Det är därför särskilt glädjande att se EUMETSAT:s framgångar och hur organisationen under de senaste fyra decennierna har utvecklats till en enormt viktig global aktör inom jordobservation, säger Håkan Wirtén, generaldirektör SMHI och Sveriges huvuddelegat i EUMETSAT.
SMHIs generaldirektör Håkan Wirtén tillsammans med Phil Evans, generaldirektör för EUMETSAT, vid EUMETSAT:s rådsmöte för medlemsländerna.
Idag har EUMETSAT fortfarande sitt huvudkontor i Darmstadt och består av 30 medlemsstater. Organisationen har täta samarbeten med nationella partner i Kanada, Kina, Japan, Sydkorea, Indien och USA. De har också partnerskap med meteorologiska organisationer i Afrika för att stärka verksamheten på den afrikanska kontinenten.
Planering för nästa generations satellitprogram
Processen har nu börjat inom EUMETSAT för att ta fram övergripande ramar för nästa generations satellitprogram. Ett typiskt vädersatellitprogram består av en serie satelliter som kräver långsiktig planering från början. Det kan ta alltifrån 10 till 25 år från idé till slutet av programmets livslängd. Därför sträcker sig också EUMETSAT:s finansiella planering 20 år framåt. Det hjälper medlemsländerna att planera resurser i god tid och möjliggör en stabil och tillförlitlig produktion av vädersatellitdata.
– SMHI ser till att Sveriges intressen företräds på ett bra sätt när de framtida satellitprogrammen planeras. Det handlar till exempel om att omsätta de nationella användarbehoven i en effektiv systemdesign med ändamålsenliga sensorer och satelliter, att se till att vi har den typ av observationer som bidrar till framtida utveckling inom AI och datadrivna prognoser, eller att lägga större fokus på Arktis i ett föränderligt klimat, och så vidare, säger Abhay Devasthale, Sveriges kontaktperson inom EUMETSAT.
Ger strategiska fördelar
– Satellitdata utgör en grundläggande förutsättning för SMHIs verksamhet och är avgörande för att leverera tillförlitliga prognoser, varningar och analyser som bidrar till bättre samhällsberedskap och samhällsfunktioner. Samtidigt skapas viktiga kunskapsunderlag för långsiktig samhällsplanering, inklusive klimatövervakning och klimatanpassning. EUMETSAT tillhandahåller, tillsammans med ESA och ECMWF, ett omfattande europeiskt ekosystem av data, expertis, digitala verktyg och tjänster, säger Håkan Wirtén.
De traditionella vädersatellitprogrammen är mycket kostsamma att utveckla och driva. För Sverige är det strategiskt fördelaktigt och en kostnadseffektiv lösning med ett internationellt samarbete genom EUMETSAT. Investeringar i vädersatellitprogram ger betydande samhällsekonomiska nyttor. Beräkningar visar att varje investerad krona genererar mellan 10 och 50 kronor i värde genom förbättrade prognoser, effektivare beslutsfattande och minskade kostnader för väderrelaterade störningar.
Utöver de direkta nyttorna finns flera viktiga effekter som ofta inte inkluderas i ekonomiska beräkningar, exempelvis stöd till försvarsförmåga, datadriven AI-utveckling, framtida klimatanpassning samt bättre policyutformning och beslutsfattande. Satellitprogrammen bidrar även till innovation i svensk rymdindustri och konkurrenskraft inom meteorologi-, hydrologi-, oceanografi- och klimatområdena. Samtidigt stärker EUMETSAT Europas motståndskraft och strategiska oberoende genom att säkerställa tillgången till samhällskritiska observationer.
