Ny rapport: Klimatförändringen påverkar Sveriges vatten
Ett varmare klimat med mer nederbörd och mindre snö har redan förändrat Sveriges hydrologi. Det visar en ny rapport från SMHI. Rapporten, som jämför normalperioderna 1961–1990 och 1991–2020, ger en uppdaterad bild av hur klimatförändringen påverkar Sveriges vattenbalans.
Sveriges klimat förändras snabbt. Temperaturen stiger, nederbörden ökar och snötäcket minskar – förändringar som i sin tur påverkar hur mycket vatten det finns i marken, i sjöar och vattendrag. I en ny rapport redovisas nu beräkningar av den hydrologiska vattenbalansen för normalperioden 1991–2020, jämfört med referensnormalperioden 1961–1990.
Rapport: Sveriges hydrologi i ett förändrat klimat pdf, 3.9 MB.
Den hydrologiska vattenbalansen bygger på det grundläggande sambandet att all nederbörd som faller över ett område avdunstar eller rinner vidare till sjöar och vattendrag. Genom att analysera nederbörd, avdunstning och avrinning tillsammans går det att få en helhetsbild av hur klimatet påverkar tillgången på vatten i olika delar av landet.
Ola Pettersson, hydrolog, SMHI.
– Vattenbalansen ger oss en grundläggande förståelse för hur klimatförändringen påverkar Sveriges vattentillgång. Genom att jämföra den senaste trettioårsperioden med den föregående trettioårsperioden får vi en tydlig bild av vattenflödenas förändringar och konsekvenserna för våra sjöar och vattendrag, säger Ola Pettersson, hydrolog, SMHI.
Förändringar mellan två normalperioder
Jämförelsen mellan dessa trettioårsperioder, så kallade ”normalperioder”, 1961–1990 och 1991–2020 visar att både nederbörd och avdunstning har ökat i nästan hela landet. Även årsmedelavrinningen har ökat i stora delar av Sverige, men i östra Svealand och delar av östra Götaland syns i stället en minskning.
- Årsmedelnederbörden är störst i västra Sverige, medan de lägsta värdena återfinns i sydöstra Sverige och i de nordligaste delarna av landet.
- Avdunstningen är som störst i västra Götaland och Svealand, och som lägst i de norra fjälltrakterna.
- Avrinningen – skillnaden mellan nederbörd och avdunstning – varierar kraftigt. Den är högst i fjällen och lägst i östra Götaland och Svealand.
Dessa regionala skillnader är viktiga för allt från vattenförvaltning och samhällsplanering till klimatanpassning.
Förändring i procent av modellerad årsmedelnederbörd, årsmedelavdunstning och årsmedelavrinning från 1961–1990 till 1991–2020. Blå färg visar en ökning och röd färg en minskning.
Förändrad vattenbalans
Ett varmare klimat innebär inte bara mer nederbörd. När avdunstningen också ökar kan vi få helt olika effekter i olika delar av landet och under olika delar av året, från ökade flöden till större risk för låga vattennivåer och torka.
Rapporten visar att klimatförändringen redan idag lett till en förändrad vattenbalans med exempelvis högre vinterflöden, en minskad vårflod och nya mönster över landet. För samhällsplanering, vattenförvaltning och klimatanpassning innebär detta nya utmaningar – men också ett ökat behov av kunskap om hur Sveriges vattentillgång faktiskt förändras och vilka följder det får.
– Kunskap om klimatförändringen och hur vi påverkas är grundläggande för att vi ska kunna möta och hantera samhällsutmaningar. Genom denna hydrologiska rapport, vill vi bidra till ökad medvetenhet om hur nederbörd, avrinning och flöden redan har förändrats och hur dessa förändringar väntas påverka oss i framtiden, avslutar Ola Pettersson.
Faktaruta: Rapporten i korthet
- Nederbörden är som störst i västra Sverige och som lägst i sydöstra samt nordligaste delarna av landet.
- Avdunstningen är högst i västra Götaland och Svealand och lägst i de norra fjälltrakterna.
- Avrinningen varierar kraftigt över landet och är störst i fjällområdena.
- Mellan normalperioderna 1961–1990 och 1991–2020 har nederbörden ökat i större delen av landet.
- Avdunstningen har samtidigt ökat i nästan hela Sverige.
- Årsmedelavrinningen har ökat i stora delar av Sverige.
- Minskad årsmedelavrinning syns i östra Svealand och delar av östra Götaland.
- I norra Norrland har medelflödet ökat under de senaste decennierna.
- Vårfloden inträffar tidigare och är svagare i stora delar av Norrland och norra Svealand.
- I Götaland och södra Svealand fanns tidigare en tydlig vårflod, men den uteblir många år redan i dagens klimat.
- Låga vattenflöden har blivit vanligare i östra Götaland och Svealand.
