Copernicus klimattjänst: Femte varmaste januari hittills - extrema väderförhållanden på båda halvkloten
Januari 2026 var den femte varmaste januarimånaden som hittills registrerats globalt, enligt den senaste klimatbulletinen från Copernicus Climate Change Service (C3S) vid ECMWF. Trots regionalt mycket kalla förhållanden över norra halvklotet var temperaturen globalt hög och låg 1,47 grader över den förindustriella nivån.
– Januari 2026 var en tydlig påminnelse om att klimatsystemet ibland kan ge mycket kallt väder i en region och extrem hetta i en annan samtidigt. Medan mänskliga aktiviteter fortsätter att driva på den långsiktiga uppvärmningen, visar dessa senaste händelser att motståndskraft och anpassning till ökande extremväder är avgörande för att förbereda samhället på ökade klimatrisker i framtiden, säger Samantha Burgess, strategisk chef för klimatfrågor vid ECMWF i ett pressmeddelande.
Global temperatur fortsatt mycket hög
- Den globala genomsnittliga temperaturen för januari 2026 var 12,95 grader, vilket är 0,51 grader över medelvärdet för januari 1991–2020, enligt ERA5-datasetet.
- Januari 2026 var 0,28 grader svalare än den varmaste januari som hittills uppmätts (2025).
- Temperaturen låg 1,47 grader över den uppskattade förindustriella nivån (1850–1900).
– Januari 2026 var en tydlig påminnelse om att klimatsystemet ibland kan ge mycket kallt väder i en region och extrem hetta i en annan samtidigt. Medan mänskliga aktiviteter fortsätter att driva på den långsiktiga uppvärmningen, visar dessa senaste händelser att motståndskraft och anpassning till ökande extremväder är avgörande för att förbereda samhället på ökade klimatrisker i framtiden, säger Samantha Burgess, strategisk chef för klimatfrågor vid ECMWF i ett pressmeddelande.
Avvikelse i ytlufttemperaturen för januari 2026 jämfört med genomsnittet för januari under perioden 1991–2020. Datakälla: ERA5. Källa: C3S/ECMWF.
Kalla perioder på norra halvklotet
Under januari 2026 drabbades stora delar av norra halvklotet av köldperioder när en slingrande polär jetström spred iskall arktisk luft över Europa, Nordamerika och Sibirien. Det bidrog till att:
- Europa upplevde den kallaste januarimånaden sedan 2010 med en medeltemperatur på minus 2,34 grader, vilket är 1,63 grader under genomsnittet för 1991–2020.
- Omfattande kyla rådde även i Fennoskandia, Baltikum, Östeuropa, Sibirien samt centrala och östra USA.
Nordpolens vy av temperaturförhållandena över norra halvklotet den 24 januari 2026. (Vänster) Daglig genomsnittlig avvikelse i ytlufttemperaturen (°C) jämfört med genomsnittet för samma kalenderdag 1991–2020. (Höger) Daglig genomsnittlig absolut temperatur (°C) vid 500 hPa, ett tryck som motsvarar den mellersta troposfären (cirka 5,5 km över havsnivån), med betoning på den kalla polära luften (blå) och den varmare luften på lägre breddgrader (röd). Datakälla: ERA5. Källa: C3S/ECMWF.
Varmt i stora delar av världen
Trots kylan i stora delar av norra halvklotet var temperaturen över genomsnittet i andra regioner:
- Stora delar av Arktis, västra Nordamerika, södra Sydamerika, norra Afrika, centrala Asien, Australien och Antarktis uppvisade temperaturer över det normala.
Havets yttemperaturer för januari 2026
- Den genomsnittliga havsytetemperaturen mellan 60 grader syd och 60 grader nord var 20,68 grader, det fjärde högsta värdet som registrerats för månaden.
- Stora områden i subtropiska och nordöstra Nordatlanten, inklusive norska havet, hade den varmaste havsytetemperaturen som uppmätts för tiden på året.
- Norra Stilla havet fortsatte att visa mycket höga havstemperaturer, medan delar av centrala och östra ekvatoriella Stilla havet låg nära eller under genomsnittet till följd av svaga La Niña-förhållanden.
Havsisen låg under genomsnittet
I januari 2026 var havsisutbredningen generellt under det normala:
- I Arktis låg den genomsnittliga havsisutbredningen 6 procent under genomsnittet, vilket är den tredje lägsta nivån som uppmätts för januari.
- Regionalt var isutbredningen särskilt låg i norra Barents hav, mellan Svalbard och Franz Josefs land, samt i Baffin Bay och Labradorhavet.
- I Antarktis var isutbredningen 8 procent under genomsnittet, med lägre koncentrationer i flera havsområden, särskilt i Bellingshausenhavet.
Nederbörd och hydrologiska variabler
- Januari var våtare än normalt i stora delar av västra, södra och östra Europa, vilket ledde till kraftiga regn och översvämningar bland annat på Iberiska halvön, i Italien, på västra Balkan, i Irland och i Storbritannien.
- Torrare än normalt var det i delar av Centraleuropa, Baltikum, Finland, västra Ryssland, Skandinavien och Island.
- Utanför Europa var det regnigare än genomsnittet i västra Kanada, norra Mexiko, södra USA, Centralasien, östra Ryssland, Japan, sydöstra Brasilien, norra Australien och södra Afrika.
- Torrare förhållanden observerades i nordvästra kustregionen och södra USA, södra Kina, stora delar av det extratropiska Sydamerika samt södra och västra Australien, där varma och torra förhållanden bidrog till skogsbränder i Chile, Argentina och Australien.
