Nya data visar att 2025 var det tredje varmaste året som hittills registrerats
Idag offentliggörs Copernicus-data i rapporten ”Global Climate Highlights 2025” som visar att 2025 var det tredje varmaste året som hittills registrerats, endast marginellt (0,01 grader) svalare än 2023 och 0,13 grader svalare än 2024 – vilket är det varmaste året som hittills registrerats. De senaste 11 åren har varit de 11 varmaste som hittills registrerats. Den globala medeltemperaturen har i genomsnitt över de senaste tre åren för första gången varit mer än 1,5 grader över den förindustriella nivån (1850–1900).
En serie av exceptionellt varma år
Enligt datasetet ERA5 var den globala medeltemperaturen 1,47 grader över den förindustriella nivån 2025. Med hjälp av flera avancerade metoder uppskattas den nuvarande nivån av långsiktig global uppvärmning till cirka 1,4 grader över den förindustriella nivån. Baserat på den nuvarande uppvärmningstakten kan Parisavtalets gräns på 1,5 grader för långsiktig global uppvärmning nås redan i slutet av deceniet.
– Fortsatt höga nivåer av växthusgasutsläpp har bidragit till att tidigarelägga detta med ungefär ett decennium jämfört med vad som förutsågs när Parisavtalet undertecknades, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
De senaste tre åren 2023–2025 var mycket varma huvudsakligen av två skäl. Det första är ökningen av växthusgaser i atmosfären, till följd av fortsatta utsläpp och minskat upptag av koldioxid genom naturliga sänkor. Det andra är att havsytans temperaturer nådde exceptionellt höga nivåer över stora områden, både i samband med El Niño och andra faktorer som påverkar havets variabilitet, förstärkta av klimatförändringarna. Förändringar i mängden aerosolpartiklar i luften och utbredningen av låga moln samt variationer i atmosfärisk cirkulation är också faktorer som påverkat.
Global ökning av luftens medeltemperatur nära markytan (ºC) jämfört med den förindustriella referensperioden 1850–1900, baserat på ERA5-datauppsättningen, visad som årliga genomsnitt sedan 1940. Källa: C3S/ECMWF.
Resultaten i rapporten offentliggörs idag av Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF), som driver Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) och Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS) på uppdrag av Europeiska kommissionen. ECMWF, NASA, NOAA, UK Met Office, Berkeley Earth och Meteorologiska världsorganisationen (WMO), som är aktörer inom global klimatövervakning, har samordnat publiceringen av sina data.
Liksom 2023 och 2024 uppvisade 2025 i genomsnitt högre eller mycket högre medeltemperatur för en betydande del av jordklotet. Temperaturen i tropikerna var generellt dock lägre än 2023 och 2024 som påverkades av en stark El Niño vilket tenderar att ha en uppvärmande effekt över stora delar av Stilla Havet och även på den globala medeltemperaturen. Under 2024 och 2025 övergick förhållandena först i en La Niña och senare i mer ENSO-neutrala förhållanden (det vill säga varken El Nino eller La Nina). Temperaturerna över den tropiska delen av Atlanten och Indiska oceanen var också mindre extrema 2025 än 2024.
Polarregionerna påverkas
Högre temperaturer i polarregionerna kompenserade delvis för de lägre temperaturer som observerades i tropiska regioner under 2025. De årliga medeltemperaturerna nådde sitt högsta värde hittills i Antarktis och sitt näst högsta i Arktis. Rekordhöga årstemperaturer observerades också i flera andra regioner, särskilt i nordvästra och sydvästra Stilla havet, nordöstra Atlanten, Fjärran Östern och nordvästra Europa samt Centralasien.
Avvikelser och extremvärden i luftens medeltemperatur för 2025, 2023 och 2024. Färgkategorierna avser temperaturfördelningen jämfört med referensperioden 1991–2020. De extrema kategorierna (”kyligast” och ”varmast”) baseras på rankningar för perioden 1979–2025. Datakälla: ERA5. Källa: C3S/ECMWF.
Påverkan på människors liv och hälsa
År 2025 hade hälften av den globala landarealen fler dagar än genomsnittet med stark värmestress, vilket är definierat som en upplevd temperatur på 32 grader eller högre. Värmestress erkänns av Världshälsoorganisationen (WHO) som den främsta orsaken till globala väderrelaterade dödsfall. I områden med torra och ofta blåsiga förhållanden bidrog höga temperaturer också till spridningen och intensifieringen av exceptionella skogsbränder, som producerar koldioxid, giftiga luftföroreningar som partiklar och ozon, vilket påverkar människors hälsa. Detta var fallet i delar av Europa, som upplevde sina högsta årliga totala utsläpp från skogsbränder, och Nordamerika, enligt data från CAMS. Dessa utsläpp försämrade luftkvaliteten avsevärt och hade potentiellt skadliga effekter på människors hälsa både lokalt och i större skala.
Extremväder ökar klimatrisker
2025 präglades av en rad noterbara extrema händelser kopplade till klimat och väder i många regioner, bland annat rekordvarma värmeböljor, svåra stormar i Europa, Asien och Nordamerika samt omfattande skogsbränder i Spanien, Kanada och södra Kalifornien. Även om dessa enskilda händelser inte analyseras eller tillskrivs i den här rapporten, har många av dem analyserats på annat håll.
– För flera av de här händelserna har det gjorts så kallade attributionsstudier som visat att människans klimatpåverkan under 2025 bidrog till såväl intensivare och längre värmeböljor, mer utpräglad torka och gynnsamt väder för skogsbränder samt extrem nederbörd och höga vindhastigheter i samband med intensiva stormar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Behov av minskade utsläpp
Copernicus uppföljning och information om förändringen i växthusgaser och i klimatet utgör ett viktigt underlag i klimatarbetet, och som stöd för genomförandet av klimatpolitiska åtgärder.
– Det står klart att det krävs mycket kraftfulla utsläppsminskningar för att bromsa den globala uppvärmningen, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Data från rapporten i korthet
Global temperatur
- Den globala medeltemperaturen 2025 var 14,97 grader, 0,59 grader över genomsnittet för 1991–2020 och 0,13 grader under 2024, det varmaste året som hittills uppmätts.
- Lufttemperaturen över globala landområden var den näst högsta, 0,20 grader lägre än 2024 och 0,01 grader högre än 2023.
- Den globala havsytetemperaturen (extrapolerad) var 20,73 grader och den tredje högsta efter 2024 och 2023.
- Januari 2025 var globalt sett den varmaste januari-månad som hittills uppmätts. Mars, april och maj var respektive den näst varmaste för sin tid på året. Varje månad under året, med undantag för februari och december, var varmare än motsvarande månad under något år före 2023.
Europa
- 2025 var det tredje varmaste året som hittills registrerats i Europa, med en medeltemperatur på 10,41 grader, 1,17 grader över genomsnittet för referensperioden 1991–2020 och 0,30 grader under det varmaste året, 2024.
Havsisens utbredning
- I februari 2025 nådde den sammanlagda havsisutbredningen vid båda polerna sin lägsta nivå sedan åtminstone början av satellitobservationerna i slutet av 1970-talet.
- I Arktis var den månatliga havsisutbredningen den lägsta som hittills uppmätts för januari, februari, mars och december, och den näst lägsta i juni och oktober. Mars uppvisade den lägsta årliga maxisutbredningen som hittills uppmätts, medan septemberminimum endast rankades som det 13:e lägsta.
- I Antarktis nådde den månatliga utbredningen sitt fjärde lägsta årliga minimum i februari och sitt tredje lägsta årliga maximum i september.
