FN-rapport: Nya löften bromsar inte klimatförändringarna tillräckligt

En ny bedömning från FN:s miljöprogram (UNEP) visar att världens samlade klimatlöften fortfarande inte räcker för att undvika allvarliga risker och skador från den globala uppvärmningen.

I rapporten "Emissions Gap Report 2025: Off Target" framgår att den förväntade globala temperaturökningen under detta århundrade, baserat på att alla länder fullt ut genomför sina nationellt fastställda bidrag (så kallade NDC:er), nu beräknas till 2,3–2,5 grader, vilket är en liten förbättring från 2,6–2,8 grader i fjol. Om endast nuvarande politik implementeras väntas uppvärmningen nå upp till 2,8 grader, jämfört med 3,1 grader i förra årets rapport.

En del av förbättringen förklaras av metodjusteringar (0,1 grader), medan den kommande amerikanska utträdet ur Parisavtalet väntas ta bort samma temperaturvinst. Sammantaget innebär detta att de nya klimatlöftena själva knappt förändrat den övergripande bilden, enligt rapporten.

– Rapporten pekar tydligt på att ambitionsgraden hos världens länder är för låg. Klimatförändringen ger redan idag upphov till en rad negativa effekter i Sverige och globalt. Dessa väntas förvärras i takt med att vi närmar oss och överskrider först 1,5 graders uppvärmning och längre fram 2 graders uppvärmning, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

1,5-gradersmålet på väg att överskridas

Rapporten visar att den genomsnittliga globala temperaturökningen sett över flera decennier kommer att överskrida 1,5 grader, åtminstone tillfälligt. Att vända denna utveckling blir svårt och kräver snabbare och kraftigare utsläppsminskningar för att minimera överskridandet, minska skador på samhället och ekonomier och undvika ett beroende av osäkra metoder för att avlägsna koldioxid ur atmosfären.

– Nationerna har haft tre försök att leverera på Parisavtalets löften, men varje gång har de hamnat fel, säger Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP i ett pressmeddelande.

– Även om nationella klimatplaner har lett till vissa framsteg går utvecklingen långt ifrån tillräckligt snabbt – vilket är anledningen till att vi fortfarande behöver oöverträffade utsläppsminskningar inom ett allt snävare tidsfönster och i ett alltmer utmanande geopolitiskt läge.

– Siffrorna i UNEP:s rapport bygger på IPCCs uppskattning från 2021. Utsläppsutvecklingen de senaste åren, i kombination med åtgärder för att rena luften från hälsofarliga partiklar, gör att utsläppen behöver minska ännu snabbare. Forskning från i år pekar på att det bara återstår ungefär två års utsläpp på dagens nivå innan vi intecknat oss för 1,5 graders global uppvärmning, säger Erik Kjellström.

Fortsatt brist på ambition och genomförande

Endast 60 parter till Parisavtalet (under en tredjedel av parterna), som står för 63 procent av de globala utsläppen, hade lämnat in eller annonserat nya NDC:er med mål för 2035 före den 30 september 2025. Samtidigt ökar utsläppen: 2,3 procent på årsbasis till 57,7 gigaton CO₂-ekvivalenter 2024.

För att följa en 2 graders-bana behöver utsläppen minska med 25 procent till 2030 jämfört med 2019, och för 1,5 graders-banan med 40 procent. Detta med endast fem år kvar. Full implementering av alla NDC:er skulle minska utsläppen 2035 med cirka 15 procent jämfört med 2019, långt under de 35 respektive 55 procent som krävs för att hålla sig inom 2 respektive 1,5 grader.

Som framgår av UNEP:s rapport kvarstår alltså både ett ambitions- och genomförandegap mellan världens löften och de utsläppsminskningar som krävs.

Möjligheter till snabbare åtgärder finns

Sedan Parisavtalet antogs för tio år sedan har uppskattningen av den förväntade globala temperaturökningen fallit från 3–3,5 grader till dagens 2,3-2,5 grader. För att öka takten krävs att världssamfundet hanterar en utmanande geopolitisk situation, kraftigt ökar stödet till utvecklingsländer och omformar det internationella finansiella systemet.

G20-länderna har en avgörande roll. De står, exklusive Afrikanska unionen, för 77 procent av de globala utsläppen. Hittills har sju G20-medlemmar lämnat in nya klimatmål för 2035, och tre till har annonserat sådana mål, men dessa bedöms inte vara tillräckligt ambitiösa. G20-ländernas utsläpp ökade dessutom med 0,7 procent under 2024.

UNEP konstaterar i rapporten, att de tekniska verktygen för snabbare åtgärder finns tillgängliga, men att det politiska klimatet försvårar den nödvändiga omställningen.

– Omställningen behöver gå fortare. Alla länder behöver vara med och minska sina utsläpp. Detta gäller också Sverige och EU som redan sett en långsiktig minskning av utsläppen under de senaste decennierna, avslutar Erik Kjellström.