Nya rapporter om avdunstning pekar på utvecklingsmöjligheter
Två nya rapporter belyser vikten av rättkvantifiering av avdunstning i SMHIs hydrologiska modeller för att kunna bedöma vattentillgången inför och under vattenbristsituationer. Rapporterna ”Utvärdering av S-HYPE och HBV-Svs avdunstningsrutiner” och ”Förstudie Avdunstningsmätning - Mätmetoder och deras lämplighet för Sverige” finns nu tillgängliga på SMHIs webbplats.
Den ökande risken för vattenbrist har aktualiserat behovet av noggrann kvantifiering av avdunstning i Sverige. I två nya rapporter har SMHIs hydrologiska modellers förmåga att simulera avdunstning samt olika mätmetoder för avdunstning, studerats och analyserats.
– Rapporterna ger nya insikter för bättre förståelse och simulering av avdunstning, vilket är viktigt för forskare, beslutsfattare och andra intressenter inom hydrologi och vattenförvaltning i deras fortsatta arbete, berättar Ghasem Alavi, hydrolog, SMHI.
Rapport om modellering av avdunstning
I rapporten Utvärdering av S-HYPE och HBV-Svs avdunstningsrutiner bedöms SMHIs hydrologiska modellers förmåga att simulera avdunstning genom att jämföra simuleringarna med faktiska mätvärden i Sverige. Resultaten visar att S-HYPE-modellen simulerar totalavdunstning väl för skog, men överskattar avdunstning för jordbruksmark och underskattar den för vattenytor. Modellerna saknar rutiner för att korrekt simulera interceptionsavdunstning, vilket är en viktig komponent i vattenbalansen, särskilt för barrskogar.
– I rapporten föreslår vi förbättringar, såsom att testa AI-teknik, inkludera interceptionsavdunstning, använda fjärranalysdata och göra justeringar i nederbördskorrigeringen baserat på markanvändning, berättar Ghasem Alavi.
Fokus på sjöar och pilotprojekt vid Erken
I den andra rapporten Förstudie Avdunstningsmätning - Mätmetoder och deras lämplighet för Sverige analyseras olika metoder för att mäta avdunstning och bedömer deras fördelar, nackdelar och anpassning till svenska förhållanden. I rapporten föreslås att SMHI inleder avdunstningsmätningar från sjöar eftersom dessa spelar en avgörande roll för Sveriges vattenförsörjning. Specifikt pekas sjön Erken norr om Norrtälje ut som en ideal plats, där Uppsala universitet sedan länge bedriver hydrologiska och limnologiska studier. Där finns redan den infrastruktur som krävs, samt pågående mätningar av vattenstånd, vattentemperatur, inflöde, utflöde och avdunstning, vilket skapar en stabil grund för utökade studier.
– I rapporten lyfter vi fram behovet av att starta ett pilotprojekt vid Erken under en period på ett till två år för att testa olika mätmetoder, med särskilt fokus på scintillometri. Efter testperioden kan en eller flera metoder väljas för fortsatt användning i andra markanvändningstyper runt om i Sverige, menar Ghasem Alavi.
