Enklare att förbereda sig på rätt sätt med förnyade vädervarningar
I april 2021 införs ett förnyat system för vädervarningar. Varningarna blir konsekvensbaserade och därmed mer relevanta och användbara både för privatpersoner och olika samhällsfunktioner.
Vid SMHIs prognos- och varningstjänst arbetar meteorologer, hydrologer och oceanografer dygnet runt, året om. En viktig roll är att varna för besvärligt väder när det kan få konsekvenser för samhälle och enskilda.
Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst.
– I april går vi över till ett konsekvensbaserat vädervarningssystem. Det innebär att varningsnivån sätts utifrån vilka konsekvenser som vädret väntas få i ett visst område. Även kriterierna för de olika varningarna förnyas, säger Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst.
Gul, orange och röd varning
Varningarna blir dessutom mer regionalt anpassade. Därför fördjupas också SMHIs samverkan med till exempel länsstyrelserna inför att en varning utfärdas. Förberedelserna för bytet har pågått under flera år.
....webp)
Förstora bildenFör att skapa konsekvensbaserade vädervarningar integreras samverkan med regionala och lokala aktörer i beslutsprocessen inför beslut om varning.
Det som märks utåt av förändringen är framför allt att varningarna benämns på ett nytt sätt, men också att symbolernas utseende ändras. ”Klass 1-, 2- och 3-varningar” upphör. Från och med den 14 april benämns vädervarningarna istället gul, orange och röd varning. Röd varning är den allvarligaste graden.
I den förnyade varningssystemet som införs den 14 april benämns varningarna gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste nivån på SMHIs förnyade vädervarningar.
Med rätt förberedelser minskas störningarna
Med de nya varningarna blir det enklare att förstå vilka problem som vädret kan orsaka.
– Syftet med förändringen är att öka relevansen och kvaliteten i varningarna så att alla i samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – kan förbereda sig inför vädersituationen på ett bra sätt. Bättre beslutsunderlag ger större möjligheter för samhället att till exempel kunna hantera ett rejält snöfall, säger Fredrik Linde.
”Superviktigt att vi har detta vädervarnings-system”
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för att stödja det svenska samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. Där spelar SMHIs vädervarningar en viktig roll.
Anneli Bergholm-Söder, MSB.
– När initiativet togs för att göra vädervarnings-systemet konsekvens- baserat, såg vi det som positivt. Det fanns ett behov. Vi har sett med åren att vi får mer och mer extremväder och hur det påverkar oss och samhället. Därför är det viktigt att vädervarningarna fungerar, att de är tydliga och att de visar vilka konsekvenser det kan bli, säger Anneli Bergholm-Söder, ansvarig för MSB:s operativa verksamhet.
Stärkt samarbete lokalt, regionalt och nationellt
Varningarna i det nya systemet blir mer relevanta och mer användbara. Samtidigt förstärks det lokala, regionala och nationella samarbetet, menar Anneli.
– Länsstyrelser och kommuner känner sina regioner och vet vilka åtgärder som behövs vidtas och vad som kan hända vid olika väderlägen. Nu får de större möjlighet att se konsekvenserna och fråga om hjälp från MSB och andra aktörer beroende på hur behovet ser ut. Vi i vår tur kan se var konsekvenserna blir värst och kan ta beslut om omfördelning av resurser och vilka åtgärder som behövs var. Det blir också enklare för personer som bor i området, företagare och myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet att förstå vilka förebyggande och återuppbyggande åtgärder som behövs.
Historiskt samarbete
Mycket av dagens krishantering bygger på det som SMHI och tidigare Krisberedskapsmyndigheten lagt grunden för genom åren.
– Det är superviktigt att vi har detta vädervarningssystem och samarbetet mellan MSB och SMHI vad gäller varningar är historiskt. Det är ett typexempel på hur ett bra samarbete mellan myndigheter kan fungera, avslutar Anneli.
