Simuleringar med klimatmodeller och växtlighetsmodeller visar att mänskligt påverkade förändringar i växtligheten gjorde sommarklimatet i södra Europa upp till en halv grad varmare, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
Växtligheten för 6 000 år sedan har simulerats med en modell som beskriver växtligheten utifrån dåtidens klimat. Sådana simuleringar ger den växtlighet som hade funnits om växtligheten kan växa fritt. Samtidigt rekonstruerades växtligheten med hjälp av pollendata från sjösediment. Pollen som lagrats i botten av sjöar avslöjar vilka växter som funnits i området tidigare. Med hjälp av pollendata och statistiska modeller går det att återskapa växtligheten vid en viss tid. En sådan rekonstruktion beskriver växtligheten som den var, inklusive påverkan av skogsbränder och människor. Genom att simulera klimatet med klimatmodeller, och med olika beskrivningar av växtligheten, får vi fram information om hur växtligheten påverkar klimatet.
Resultaten visar att klimatet i Europa är känsligt för förändringar i växtligheten. Det betyder att det är viktigt att ha en realistisk beskrivning av växtligheten i simuleringar av klimatet, också i simuleringar av framtiden. Eftersom olika klimatmodeller är olika känsliga behöver flera olika modeller användas, men också olika beskrivningar av växtligheten.
Gustavs forskning publicerades tidigare i år och kommer att presenteras under Swedish Climate Symposium i Norrköping den 16-18 maj 2022.
Växtligheten i Europa för 6 000 år sedan enligt en växtlighetsmodell med klimat från klimatmodeller (RCA4, HCLIM och EC-Earth) samt rekonstruerad med hjälp av pollendata (R). ET = barrskog; ST = lövskog; BL = bar jord, sten; OL = gräs, åker.