Louise Petersson Wårdh doktorerar om extrem nederbörd, som en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet SPARC. En del av projektet syftar till att undersöka hur fler personer skulle kunna uppmuntras att skaffa en väderstation och dela sin data.
Vi vill veta vad som skulle få fler att vilja skaffa en väderstation och vad SMHI kan göra för att underlätta för privatpersoner att dela väderdata på internet. Vi har nu tagit fram en enkät som allmänheten gärna får svara på, både de som redan har en väderstation och de som är nyfikna på vad det innebär, säger hon.
Ökande trend
Trenden för att skaffa privata väderstationer är stadigt ökande. De första stationerna kom online för cirka 10 år sedan, och nu finns det tiotusentals som delar sin data på internet.
– De privata väderstationerna har gett oss stora möjligheter att få fler observationer, särskilt för nederbörd. En regnmätare mäter bara på just den punkt där den står, men nederbörden kan variera inom bara 500 meter. Speciellt intensiva sommarregn kan helt missa våra mätstationer, men med tiotusentals privata mätningar får vi en betydligt bättre bild, påpekar Berit Arheimer, professor i Hydrologi på SMHI och projektledare för forskningsprojektet Rättvist Vatten.
Tillförlitlighet och engagemang
Kan man lita på mätningarna från dessa stationer?
– Vi har sett att dessa väderstationer levererar tillförlitliga data när de installeras korrekt. Det finns också metoder för kvalitetskontroll av data, så att vi kan bortse från data från stationer som misstänks vara felplacerade, säger Louise Petersson Wårdh.
Vad krävs för att bli väderobservatör?
– En plats att installera den på, som en trädgård med en öppen yta där regnmätaren kan stå under fri himmel. En väderstation som går att koppla upp mot internet kostar ungefär 2000 kronor. Slutligen behöver man ha tid och intresse att kolla till väderstationen ibland och känna att man vill bidra till något viktigt, avslutar Louise.