Lätt att gå vilse i jakten på rekord

Den långa perioden av varmt och torrt väder har gjort att intresset är stort för rekordnoteringar. Jag tycker att det kan vara på sin plats att förklara lite kring hur vi på SMHI räknar rekord.

”Varmaste sommaren på 260 år”

Årtal för den varmaste sommaren sedan 1860
Årtal för den varmaste sommaren sedan 1860. Bilden publicerades ursprungligen i Väder och Vatten Nr 9 September 2006. Förstora Bild

Påståendet att sommaren 2018 skulle vara den varmaste på 260 år är inte korrekt. Detta då den kalendariska sommaren inte är slut utan även inkluderar augusti. Den mätserie som har varit igång längst är Stockholm där mätningarna inleddes 1756. Det är fullt möjligt att sommaren 2018 verkligen blir den varmaste som observerats i Stockholm beroende på hur pass varm augusti blir. Men då gäller påståendet enbart för Stockholm, inte för Sverige som helhet.

Ett illustrativt exempel på detta är Uppsala där temperaturdata finns från 1722 och i kontinuerlig form från 1773 och framåt. Värdena före omkring 1860 är mindre säkra, speciellt gäller detta data från 1700-talet. Ifall man vågar sätta sin lit till så gamla data skulle sommaren 1752 ha varit lika varm som 1997 och 2002. Man bör dock betänka att 1997 och 2002 gjordes temperaturmätningarna i Uppsala varje timme och med maximi- och minimitemperaturer för varje dygn. Dessutom gäller att temperaturgivaren har ett godkänt strålningsskydd. År 1752 fanns varken maximi- eller minimitermometrar och mätningarna gjordes endast vid några enstaka tillfällen per dygn.  

SMHI har mätt temperaturen regelbundet i större delen av Sverige sedan år 1860. För landet som helhet kan det bli som så att sommaren 2018 blir den varmaste som observerats men det beror på hur pass varm augusti blir. Den varmaste sommaren för landet som helhet utifrån ett medelvärde av månaderna juni, juli och augusti vid 35 stationer runt om i landet är 2002. Därefter kommer 1997 på andra plats (se figur nedan). Omvänt gäller att den kallaste sommaren för Sverige som helhet är 1902 följt av 1928. Sommaren 2017 var däremot ytterst normal.

Sommarens (juni-augusti) medeltemperatur beräknad för 35 stationer spridda över Sverige sedan 1860.
Sommarens (juni-augusti) medeltemperatur beräknad för 35 stationer spridda över Sverige sedan 1860. Röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Källa: SMHI. Förstora Bild

Trenden mot varmare somrar sedan slutet av 1800-talet syns även om enskilda år skiljer sig åt. Om sommaren 2018 verkligen blir den varmaste för Sverige som helhet är korrekt formulering ”varmaste sommaren på minst 158 år. Var 2018 kommer att placera sig för Sverige som helhet vet vi först när temperaturdata för augusti granskats vilket sker i slutet av september.

Även för nederbörden gäller att SMHIs mätningar för Sverige som helhet sträcker sig från 1860 och framåt. Den torraste sommaren som observerats i Sverige för åren 1860-2017 är 1955 medan den blötaste är 1998. Var 2018 kommer att placera sig för Sverige som helhet vet vi först när samtliga nederbördsdata för augusti granskats vilket sker i slutet av oktober.

Temperatur-, nederbörds-, lufttrycks-, snödjups- och vindrekord

Rekord fascinerar många. Men vad ser då vi meteorologer som ett ”rekord”? När det gäller temperatur- och nederbördsmätningar krävs att en station varit i drift under en längre period för att ett visst värde skall betraktas som rekordvärdigt. Vad som är en ”längre period” kan man diskutera men åtminstone 50 år är en rimlig gräns. När det gäller de svenska vindrekorden sträcker sig inte dessa längre tillbaka än till 1951. Orsaken är att de första generationerna av vindmätare ofta kraftigt överskattade vindhastigheten. När det gäller de maximala byvindarna inleddes mer omfattande och regelbundna observationer i samband med upprättandet av nuvarande automatstationsnät i mitten av 1990-talet. Från bland annat vissa flygplatser finns dock äldre registreringar av byvind.

När man diskuterar exempelvis värme- eller köldrekord för Sverige som helhet räcker det med att ett absolutvärde för en viss månad eller år överträffas vid någon av våra mätstationer. Ett bra exempel på detta är de 34,6° som uppmättes i Hästveda i norra Skåne i juli. Detta är inte ett värmerekord utan årets hittills högsta temperatur. Inte heller kan det ses som ett stationsrekord då stationen enbart varit i drift sedan 2010. Däremot är det den högsta temperatur som uppmätts vid stationen.

Det svenska temperaturrekordet är 38,0° uppmätt den 9 juli 1933 i Ultuna i Uppland och senare även den 29 juni 1947 i Målilla i Småland. När det gäller det svenska värmerekordet för augusti är det 36,8° och uppmättes den 9 augusti 1975 i Holma i Östergötland.

Historiskt sett finns i några fall temperaturvärden som varit högre än de högsta i modern tid men dessa värden har underkänts då de inte kunnat anses tillförlitliga eller att dokumentationen om mätutrustning inte levt upp till de höga krav som vi ställer när det gäller rekordvärden. Ett bra exempel på detta är de extremt höga temperaturer som förekom i sydöstra Götaland den 1-2 september 1886 med inrapporterade värden på 30°-32°. Tyvärr saknade dock flertalet stationer vid den här tiden tillräckligt bra skydd mot reflekterad solstrålning, varför det inte går att sätta upp någon uttömmande statistik över den här situationen. Det svenska septemberrekordet är därför 29,1° uppmätt i Stehag i Skåne den 1 september 1975.

En genomgång av de olika månadsrekorden finns tillgänglig på 

Rekord=startår

En vanlig missuppfattning är att ett visst rekord sattes samma år som mätningarna började. Man bör därför undvika uttryck som ”högsta temperaturen som observerats i Varberg sedan 1860”. Detta kan lätt missförstås som att en högre temperatur uppmättes just 1860. Begrepp som ”högsta temperaturen som observerats i Varberg (startår 1880).” eller ”detta är nytt värmerekord för Varberg. Mätningarna i Varberg inleddes 1880.” är att föredra.

Trevlig helg alla läsare!

//Misha