Under några lediga dagar i Stockholm passade jag på att besöka Hallwylska palatset, en del av Statens historiska museer. Både min syster och kollegor har rekommenderat mig ett besök och nu var det dags.

Kanske var det en lite oväntad detalj i palatset från slutet av 1800-talet som fångade mitt intresse. I köket fanns nämligen inte bara varm- och kallvattenkranar, utan även en tredje - för regnvatten.

En tidig lösning på regnvatteninsamling!

Vad är regnvatteninsamling?

Regnvatteninsamling, eller rainwater harvesting som det kallas på engelska, är vanligt i torra områden runt om i världen där det används både inom jordbruket och i hushållen. Efter de senaste årens perioder av torka har intresset för alternativa vattenlösningar och vattenbesparing ökat även i Sverige.

Visst har det länge varit vanligt att samla regnvatten i en tunna under stupröret för att använda i trädgården. Men i dag ser vi också hur allt fler fastighetsägare undersöker möjligheterna att använda regnvatten till vissa ändamål i byggnader, för att minska användningen av värdefullt dricksvatten.

I dag används regnvatten bland annat till bevattning, toalettspolning och andra ändamål där dricksvattenkvalitet inte behövs.

Det som slog mig var att den här tekniken redan fanns tillgänglig i slutet av 1800-talet. Hallwylska palatset utrustades med många tekniska innovationer som var långt före sin tid. Men var regnvattenkranen installerad av omsorg om vattenresurserna?

Nej, motivet var ett annat.

Regnvatten är mjukt och innehåller betydligt mindre kalk än många andra vattenkällor. Därför lämpar det sig särskilt väl för att diska ömtåliga kristallglas, eftersom det minskar risken för kalkfläckar. Även i Hallwylska palatset hade regnvattnet en praktisk funktion, det användes för att få kristallglasen att glänsa.

Ibland är det fascinerande att upptäcka att idéer som vi i dag lyfter fram som hållbara innovationer faktiskt har funnits i över hundra år, om än av helt andra skäl.