Det svenska snödjupsrekordet fyller 100 år
I slutet av februari 1926 rapporterades ett snödjup på 327 centimeter från Kopparåsen i norra Lapplandsfjällen. Detta gäller som svenskt snödjupsrekord och noteringen fyller alltså 100 år nu under den sista veckan i februari.
Förstora bildenNederbördsjournal från Kopparåsen med det svenska snödjupsrekordet på 327 cm i februari 1926.
Kopparåsen ligger längs Malmbanan cirka 20 kilometer från den norska gränsen. Där utfördes observationer av nederbörd och snödjup mellan juli 1919 och februari 1926. Det är alltså inte någon längre klimatologisk mätserie på platsen. Lite drygt 10 kilometer västerut hittar vi dock den över hundraåriga och ännu aktiva stationsserien Riksgränsen/Vassijaure/Katterjåkk. I öster finns den likaledes drygt 100-åriga mätserien i Abisko.
Kopparåsen innehar alla svenska månadsrekord för snödjup från oktober till och med februari. Det är snösäsongen 1925/1926 som svarar för alla dessa rekord. Det var framför allt en mycket stor ackumulation av snö i Kopparåsen i oktober 1925 som var avgörande för de stora snödjupen under resten av säsongen. Vad som hände i oktober 1925 skrev jag om i ett blogginlägg i höstas.
Blogginlägg: Snödjupsrekord i oktober 1925
Helt klart är att snödjupet i Kopparåsen säsongen 1925/1926 sticker ut jämfört md omkringliggande stationer. Men det är konsekvent under hela säsongen, vilket ändå tyder på att snödjupet faktiskt var så stort på den plats där mätningarna utfördes. Sedan kan man diskutera hur pass representativt värdet är inom ett större område.
Största snödjup för stationer i nordligaste Sverige den 24-28 februari 1926.
Mätningarna i Kopparåsen upphörde i och med februari månads utgång. Då var snödjupet 327 cm. Eftersom det svenska snödjupsrekordet för mars är 265 cm (från år 1993), så är det en lågoddsare att Kopparåsen skulle innehaft även månadsrekordet för mars om mätningarna fortsatt. Men eftersom snödjupet i Kopparåsen var så pass avvikande jämfört med övriga stationer, så har vi inte velat extrapolera mätningar för resten av snösäsongen 1926.
Det har varit mycket snö i Kopparåsen även andra säsonger. Året innan, snösäsongen 1924/1925, kom Kopparåsen upp i 256 cm den 2-3 april 1925, vilket är det näst högsta aprilsnödjup som observerats i Sverige. Så om mätningarna i Kopparåsen fortsatt under mer än de knappa sju säsonger den var i drift, så kanske det noterats fler rekordsnödjup.
Bild från Kopparåsen i samband med snöröjning år 1903.
De näst största snödjupen
När man studerar extremvärden, av vilket slag det än må vara, så kan det vara bra att inte stirra sig blind på bara det allra största värdet. När det gäller att få en uppfattning om extremvärdenas representativitet i tid och rum, så kan det vara givande att även fråga sig vilket som var det näst högsta värdet eller det tredje högsta.
Det näst största snödjup som rapporterats från en officiell svensk väderstation är 278 cm i Leipikvattnet i nordligaste Jämtland den 22 februari 1989. Detta efter en mycket mild vinter med ihållande västvindar som alstrade stora nederbördsmängder i fjällkedjan.
Om vi tittar på nivån för de två största snödjupen vid ett och samma tillfälle får vi gå till snösäsongen 1976. Den 29 februari det året hade Baksjönäset 250 cm och på andra plats kom Rensjönäset med 234 cm. Båda platserna ligger i västra Jämtland.
Samma dygn den 29 februari 1976 hade Björkede i västra Jämtland 232 cm. Det är ett imponerande snödjup men det hamnade bara på tredje plats bland de största snödjupen i Sverige det dygnet.
De stora snödjupen 1976 grundlades under en mycket nederbördsrik decembermånad 1975.
