Kylan har tagit sig ett stadigt grepp om Sverige, kanske vad man förväntar sig om vintern, och visst är det så att vi många gånger under vintermånaderna får erfara minusgraderna såväl i norr som i söder. Vad som är anmärkningsvärt just nu är tiden som vi fått behålla den riktigt kalla luften. Givetvis kan vi börja gräva i vår meteorologiska verktygslåda för att förstå varför, och för att ta ett första steg kan vi snabbt notera att vi har ett omfattande högtryck liggandes över landet.

Hur hänger då högtryck och kalla vinterdagar ihop, kan inte lågtryck föra med sig kylan? Jo visst är det så, skillnaden blir när vi får ett högtryck som lägger sig över norra Europa och blockerar från yttre influenser. Man kan nästan säga att vi får en ostkupa lagd över oss med kylan inkapslad, skyddad från intrång av milda sydvästvindar, perfekt för ett redan etablerat snötäcke!

Hur uppstår då blockande högtryck?

Fenomenet vi pratar om är högtrycksblockering, ett högtrycksområde som bestämmer sig för att slå sig till ro över ett område. Vädersituation som följer kan beskrivas som närmast fastlåst, det är i dessa lägen vinterns köldknäppar råder likväl som sommarens värmeböljor.

Den naturliga följdfrågan blir varför vissa högtryck blir stillastående över en längre period? Högtryck är som namnet antyder ett område med ett högre lufttryck än omgivningen. Hög- och lågtryck bildas ständigt i atmosfären som en följd av obalanser som uppstår, likväl upphör dem då atmosfären ständigt söker balans och jämvikt. Så frågan som snarare ska ställas är hur den här obalansen kan bestå? Delvis har vi inom högtryck sjunkande luft och således lufttillförsel ovanifrån, men kom också ihåg att kall luft är tyngre än varm och därmed ännu en anledning för en omfattande luftansamling, med andra ord högtrycket frodas i atmosfären närmast marken. Vad som krävs för att bryta igenom högtryckskupan med kall luft är många gånger ett omfattande lågtryck med en rejäl portion mild luft. Man kan då säga att kylan blir som bortblåst för den gången och ett nytt väderkapitel tar vid. Under perioder med högtrycksblockering leds i stället lågtrycken runt högtrycket och kylan får ostört ligga kvar.

Är det ovanligt med högtrycksblockeringar och vad betyder de för vårt väder i Sverige?

Högtrycksområden är en ständig del av atmosfären och i sig alltid närvarande. Sveriges geografiska placering kännetecknas särskilt av ständigt passerande hög- och lågtryck som förklarar vårt föränderliga väder. Att vi får situationer där högtrycken blir stillastående ett tag är i sig inget som är särskilt ovanligt heller, och förekommer såväl vinter som sommar. Men vad som gör att dessa situationer sätter sig i minnet är just på grund av de väderhändelser som de utgör grunden för, köldknäppar och isdygn, värmeböljor och svår torka. Och det är just här, när högtrycken blir ståendes i veckor, kylan mer och mer bitande, värmen allt mer påfrestande som vi kan börja fundera på, hör detta till vanligheterna? Den väderintresserade har säkerligen vintern 2012 och sommaren 2018 färskt i väderminnet.

För att slutligen runda av detta inlägg med en meteorologs perspektiv så innebär högtryck ett till synes ganska lugnt och intetsägande väderläge. Men skenet bedrar, och inte minst vintertid finns det flera anledningar att ta sig några extra funderare. Där det är tänkt att bli mulet, där blir det klart och minusgraderna skenar iväg, där det pekade på uppehåll faller lätt snöfall, eller i värsta fall underkylt duggregn och besväret på vägarna är ett faktum. Högtryck är med andra ord inte ett läge för meteorologen att luta sig tillbaka och pusta ut efter en kanske föreliggande mödosam lågtrycksperiod.