Det slumpade sig så att jag själv var på väg till Örnsköldsvik lördagen den 6 september och passerade därmed regnet ungefär i höjd med Härnösand någon gång under eftermiddagen.

Det var sannerligen inte roligt. Men radarbilderna visade att det inte var den vanliga rörelsen från söder mot norr på nederbörden, så jag räknade med att komma ut ur regnet innan framkomsten till Övik.

Radarbilderna visade att det i stället var en ständig ström av nya regnskurar som matades in över i stort sett ett och samma område. Följden blev mycket stora sammanlagda regnmängder.

När jag åkte tillbaka söderut på söndagsmorgonen passade jag på att ta en del bilder från Härnösand där jag hört att det varit översvämningsproblem längs E4. Det var dock långtifrån de katastrofbilder som senare kom fram i massmedia.

I P4 Västernorrland uppmanades trafikanter att om möjligt helt undvika att ge sig ut på vägarna. Längs E4 söderut var det dock lugnt. Om jag hade varit i 20-årsåldern hade jag nog trotsat rekommendtionerna och åkt in västerut mot de svårast drabbade områdena av inre Ångermanland. Men som bekant får man ökat konsekvens- och risktänkande med åren.

Hur står sig detta regn i ett historiskt perspektiv?

De nederbördsmängder som fanns inrapporterade under söndagsmorgonen var höga, men inget som direkt höjer sig över de kraftigaste regnen tidigare i år. Mängderna räckte dock till för lokala dygnsnederbördsrekord för september.

• 72,0 mm i Aspeå (Ångermanland). Nytt septemberrekord sedan stationen startade 1974. Tidigare rekord 63,4 mm den 18 september 2013.
• 68,7 mm i Härnösand (Ångermanland). Den högsta dygnsmängden i denna mycket långa mätserie sedan den 19 september 1872, då ett något osäkert värde på 69,3 mm rapporterades.

Men samtidigt inkom rapporter om mycket omfattande skador med sönderskurna vägar, tågurspårningar och isolerade byar. Borde detta inte ha satt större avtryck i vår svenska väderhistoria?

Vi har en nederbördsstation i Kramfors som normalt rapporterar endast en gång i månaden. Men observatören hörde av sig till oss och meddelade sin nederbördsmängd för den 6 september på 123,5 mm.

Som tillägg till den ursprungliga versionen av mitt blogginlägg så får jag meddela att en ännu större mängd senare kom in från Myckelgensjö i Ångermanland med 140,0 mm.

Därmed var platsen i den svenska väderhistorien säkrad. Detta är nämligen de näst största officiella nederbördsmängderna för ett septemberdygn i Sverige och de allra högsta på 112 år. Den allra största är 141,0 mm i Hemse på Gotland den 2 september 1913. Då hade för övrigt Hoburg på sydligaste Gotland exakt samma mängd på 123,5 mm som nu rapporterades från Kramfors.

Läs mer om nederbördsrekord för september i Kunskapsbanken

Varje år rapporterar SMHI till Världsmeteorologiska organisationen (WMO) väderhändelser med stor inverkan på samhället. Det här regnet kommer med all säkerhet med i den rapporten. För övrigt vet jag inte om någon annan väderhändelse i Sverige det här året platsar i det sammanhanget. Det ska vara den mycket långa värmeböljan i juli i norra Norrland, men det var ju ett mer utdraget händelseförlopp.

Nederbörd från radarbilder gav ett absolut maximum nära Kubbe

Vi på SMHI har även tittat på ackumulerad nederbörd baserad på radarinformation för att få en uppfattning om den geografiska utbredningen av den allra kraftigaste nederbörden.

Det är många faktorer som inverkar när man ska försöka översätta information från väderradar till en specifik nederbördsmängd i mm. Men med den reservationen så var den största mängd vi hittade 131mm nära Kubbe i Moälvens avrinningsområde. Enligt mediauppgifter var också Kubbe en av de översvämningsdrabbade orterna.

Det kan för övrigt nämnas att vi under många år hade officiella nederbördsmätningar i Kubbe, men dessa upphörde 2004.