Det automatiska stationsnätet fyller 30 år
SMHIs nuvarande automatiska stationsnät fyller 30 år i dag fredag. Det var nämligen den 1 augusti 1995 som den officiella distributionen av data från de nya avancerade OBS 2000-stationerna inleddes.
Automatstationsteknik vid SMHI har en längre historia än så. Den allra första automatstationen var Östergarn på östra Gotland och den började officiellt leverera data den 1 november 1965. Om vi räknar in automatisk registrering av meteorologiska data via registreringpapper i barografer, termohygrografer och dylikt, så går förstås historien ännu längre tillbaka.
Men det var först i samband med ett omfattande automatiseringsprojekt i mitten av 1990-talet som det blev allvar på riktigt. Projektet kom att kallas OBS 2000. En inledande test- och intrimningsfas inleddes 1994. Den officiella invigningen skedde vid SMHIs mätplats i Norrköping måndagen den 6 juni 1994 (nationaldagen var inte helgdag på den tiden).
Tisdagen den 1 augusti 1995 var så alla led på plats i produktionskedjan och de första observationerna började officiellt distribueras från de nya OBS 2000-stationerna.

Landsort vid Sörmlandskusten var en av de nya automatstationer som driftsattes den 1 augusti 1995. Foto: SMHI.
I det första skedet rörde det sig om ett trettiotal automatiska väderstationer i södra halvan av Sverige. Det handlade om betydligt mer avancerade och fullständiga mätningar än från äldre generationer av automatstationer. De nya automatstationerna rapporterade temperatur, nederbörd, vind, sikt, molnhöjd, vädertyp med mera. Under hösten 1995 och början av år 1996 växte det nya automatiska stationsnätet till sammanlagt drygt 100 stationer.
Det innefattade etableringar av stationer på helt nya platser, uppgraderingar av äldre generationer av automatstationer och i många fall automatisering av tidigare manuella stationer.
De följande årtiondena har SMHIs automatstationsnät växt med ytterligare något trettiotal stationer.
På några platser har vi tvingats flytta stationerna på grund av att marken skulle användas för andra ändamål. Men de allra flesta stationerna har stått kvar på samma plats i 30 år med enhetliga mätningar. Det är naturligtvis en ovärderlig klimatologisk skatt och dess värde ökar ytterligare för varje år.
30 år motsvarar en klimatologisk normalperiod
30 år är den tidsperiod som internationellt brukar användas för klimatologiska normalperioder.
Den nuvarande normalperioden 1991-2020 inleddes några år innan våra nuvarande automatstationer upprättades. Så för att få normalvärden för hela perioden tillbaks till 1991 används homogeniseringsmetoder.
Men när det är dags för nästa normalperiod 2001-2030 kommer vi att ha ett stort antal stationer som stått på exakt samma plats hela perioden.
Då skulle det egentligen räcka med att ta ett medelvärde rakt av över alla mätningar för att fram ett nytt normalvärde. I praktiken kan det dock ha skett saker i omgivningarna kring stationen, som förändringar i vegetationen och liknande. Så en homogeniseringsprocess kommer troligen ändå att genomföras.

Automatstationen i Gustavsfors i Värmland startade också i den första fasen den 1 augusti 1995. Foto: SMHI.
Mätningar med en upplösning på minutnivå
Till en början skedde distribution och insamling av data endast en gång i timmen, vilket redan det var en påtaglig förbättring för både prognostjänst och klimatövervakning. Inte minst nattetid när det var glesare med manuella observationer.
Tekniken har gått framåt och sedan 2016 samlar vi in data från SMHIs egna stationer på minutbasis. Det har gett oss många nya insikter och lärdomar hur olika väderföreteelser kan variera i tiden.
Vi har till exempel sett att det kan falla minst 5 mm regn på en minut och att temperaturen kan variera 5 grader på en minut. Det här är företeelser jag bloggat om tidigare i år.
Fem grader varmare på en minut
Nytt svenskt skyfallsrekord i Tännäs
Automatisering av andra stationsnät
Ungefär samtidigt med automatiseringen av SMHIs stationsnät skedde i mitten av 1990-talet en liknande automatisering av Försvarsmaktens stationsnät och stationer vid civila flygplatser. Det var i stort sett med samma teknik och typ av utrustning och dessa statoner ingår i allmänhet också i det officiella svenska stationsnätet.

