Effektanalys av förändringar i landskapet
Med verktyget kan du utforska hur resiliensen mot torka och översvämning ändras med olika åtgärder och förändringar i landskapet som påverkar lågflöden och högflöden. Genom att klicka på kartan får du automatiskt platsspecifika värden som är förberäknade för områden i hela Sverige.
Observera att denna tjänst är en beta-version under utveckling.
Utforska effekter på vattenflöden vid förändringar i landskapet
Starta verktyget (beta)Vad kan informationen användas till?
Beräkningarna ger vägledning kring vilken effekt på flödesdynamiken man kan förvänta sig av förändringar och åtgärder uppströms en viss plats i kartan. Staplarna visar vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska risken för översvämning eller torka i ett specifikt vattendrag. Resultaten är en indikation på hur mycket det går att ändra resiliensen mot torka och översvämning i olika skalor för att skapa mer robusthet och vattenberedskap inför extrema väderhändelser.
Procentuell förändring redovisas på tre olika områdesindelningar för vald punkt i kartan: (1) för hela avrinningsområdet uppströms utloppet, (2) för delavrinningsområdet (26 000 i Sverige) och (3) för den mark som rinner till vattendraget i valt delavrinningsområde (dvs. innan eventuell dämpning sker i sjöar och vattendrag). Åtgärderna fördelas alltid jämnt över hela avrinningsområdet där förutsättningar finns (tex. måste det finnas en sjö för att sjöarealen ska kunna ändras eller torvmark om den ska kunna återvätas).
Tabellen beskriver de förändringar som simuleras.
Scenario/åtgärd | Beskrivning | Förklaring |
|---|---|---|
Referens | En simulering av nuvarande situation, gjord för period 1999-2008. | Hydrologisk simulering med vädret 1999-2008 som indata. |
Ökad nederbörd | Nederbörden under hela perioden är ökad med 10% varje dygn.
|
|
Ökad temperatur | Temperaturen under hela perioden är ökad med 1°C varje dygn.
|
|
Ökad sjöandel | Andelen sjö ökas med 1 procentenhet inom varje delområde (dock ej vid utloppet). | Uppdämning av sjöar inom områdena motsvarande 1% av arean. |
Ökad utloppssjö | Andelen sjö ökas med 1 procentenhet inom varje delområde, vid utloppet av varje delområde. | Uppdämning av sjöar inom områdena motsvarande 1% av arean, fast vid områdenas utlopp. |
Ändrad reglering | Sommarflödet i befintliga regleringar ökas med 100%.
| Lågflödena sommartid blir alltså ungefär fördubblade. |
Ökad vattendragslängd | Längden, och därmed arean, på alla vattendrag inom varje delområde fördubblas. | Till exempel återställning av räta diken till meandrande vattendrag. |
Ökat dricksvattenuttag | Vattenuttaget ökas med 150 liter/person/dygn med en befolkningstäthet av 60 personer/km² (som är ungefär den genomsnittliga befolkningstätheten i södra Sverige). | I referensen ingår de uttag som finns med i S-HYPE. De flesta finns med för att balansera utsläpp från reningsverk och andra punktkällor. |
Bevattning jordbruk | Bevattning med 10 mm/månad för rotfrukt och majs och 5 mm/månad för övriga grödor. | I referensen ingår bevattning underförstått i avdunstningen. Scenariot anger ökad bevattning, vilken antas avdunsta. |
Ingen dränering | Alla dräneringsrör tas bort i jordbruksmark.
| I referensen antas all jordbruksmark vara täckdikad, eller inte vara i behov av täckdikning. |
Jordbruksmark till skog | All jordbruksmark omvandlas till skog (dräneringsrören tas också bort).
|
|
Dränering i skog | All skog dräneras på 1 m djup, med långsammare dränering än genom dräneringsrören i jordbruksmark. |
|
Befintliga våtmarker | De anlagda våtmarkerna i SMHIs våtmarksdatabas läggs in i modellen.
| I referensen finns inte de anlagda våtmarkerna med, däremot naturliga. |
Ökade våtmarker | Våtmarker anläggs i 1% av varje delområde.
| Motsvarar uppdämning av våtmarker inom områdena motsvarande 1% av arean. |
Mindre hårdgjord yta | Alla hårdgjorda ytor inom varje delområde omvandlas till semi-urban mark. | Semi-urban mark avser till exempel parker och trädgårdar. |
Återvätning | Återvätning av all torvmark, genom att dräneringsdjupet för utflöde av grundvatten minskas med 1 dm. |
|
Läs mer om åtgärder och hur deras effekt beräknas:
Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka inom avrinningsområden Länk till annan webbplats.
Beskrivning av data
Data anges i procentuell förändring av medelvärden för låg respektive hög vattenföring för varje vattendrag. Dessa medelvärden baseras på varje års lägsta respektive högsta dygnsvattenföring för tidsperioden 1991-2020.
Verktyget är baserat på beräkningar med SMHIs vattenbalansmodell (S-HYPE version 2022) som utgår från väder/klimat, markförhållanden, vegetation och mänskliga aktiviteter för att beräkna vattenflöden och förekomster i mark, grundvatten, vattendrag och sjöar i hela Sverige. I modellen har förändringar gjorts i indata till beräkningarna (enligt Tabellen) och därefter har varje åtgärd simulerats var för sig i alla 26 000 delområdena i totalt 14 scenarier.
S-HYPE modellen används rutinmässigt i SMHIs hydrologiska varningstjänst och för olika planeringsunderlag samt för att kvantifiera effekter på vatten av klimatförändringen.
Läs mer om beräkningsmodellen och indata i Vattenwebb:
Om data i Vattenwebb
Begränsningar
Effektanalysen har gjorts av en förändring i taget och det är inte säkert att sammanlagd effekt av flera åtgärder motsvarar summan av var och en eftersom de kan påverka varandra. OBS: modeller är alltid en förenkling av verkligheten och har osäkerheter.
Läs mer om osäkerheter i modellen och utvärdera tillförlitligheten här:
Utvärdera modellresultat för sötvatten
