Koldioxidnivåerna ökar mer än tidigare och når ny högstanivå 2024
WMO:s Greenhouse Gas Bulletin 2025 presenteras inför FN:s klimatkonferens COP30. Sedan 2004 då rapporten togs fram första gången har koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökat med 46,8 ppm – från 377,1 ppm till 423,9 ppm enligt mätningar från övervakningsstationer inom WMO:s Global Atmosphere Watch-nätverket. Mellan 2023 och 2024 har koldioxidnivåerna ökat mer än vad som någonsin tidigare har uppmätts.
I ett pressmeddelande säger Ko Barrett, WMO:s biträdande generalsekreterare:
– Värmen som fångas upp av koldioxid och andra växthusgaser driver på vårt klimat och leder till mer extremt väder. Att minska utsläppen är därför avgörande, inte bara för vårt klimat utan också för vår ekonomiska säkerhet och samhällets välbefinnande
Globalt genomsnittlig koldioxidkoncentration (a) och dess tillväxttakt (b) från 1984 till 2024. Ökningarna i de på varandra följande årsmedelvärdena visas som skuggade kolumner i (b). Den röda linjen i (a) visar månadsmedelvärdena där säsongsvariationen har tagits bort, medan de blå prickarna och den blå linjen i (a) visar de faktiska månadsmedelvärdena. Observationer från 179 stationer har använts för denna analys.
Koldioxidkoncentrationen fortsätter att öka
CO₂-tillväxttakten har tredubblats sedan 1960-talet och accelererat från en årlig genomsnittlig ökning på 0,8 ppm per år till 2,4 ppm per år under decenniet 2011–2020. Från 2023 till 2024 ökade den globala genomsnittliga koncentrationen av koldioxid med 3,5 ppm, vilket är den största årliga ökningen sedan de moderna mätningarna inleddes 1957.
– Nytt år, nytt rekord, som det brukar vara. Sedan 1960-talet har ökningstakten ökat markant, och koldioxidsänkorna försvagas i takt med att koncentrationerna ökar, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI.
Fortsatta utsläpp av koldioxid från mänskliga aktiviteter och en kraftig ökning av skogsbränder var de främsta orsakerna till ökningen 2024, liksom minskad koldioxidabsorption av koldioxidsänkor i hav och på land
El Niño och försvagade koldioxidsänkor
Fjolåret var också det varmaste som hittills har registrerats, med en stark El Niño. Under El Niño-år tenderar koldioxidnivåerna i atmosfären att stiga eftersom effektiviteten hos koldioxidsänkorna minskar på grund av torrare förhållanden vilket minskar upptaget i vegetationen och ökar risken för skogsbränder. Det var fallet med den exceptionella torkan och bränderna i Amazonas och södra Afrika 2024.
– Rapporten är synnerligen dyster, men inte överraskande, läsning. Under 2024 har haven påverkats av höga yttemperaturer och vegetationen av både torka och omfattande skogsbränder, vilket har bidragit till den kraftiga ökningen av koldioxid i atmosfären, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Han betonar också vikten av de långsiktiga observationsprogrammen:
– Det är avgörande att vi fortsätter de atmosfäriska mätningarna så att vi kan följa utvecklingen. Det finns en oro för att koldioxidsänkorna blir mindre effektiva i takt med ett allt varmare klimat, och det riskerar att förstärka klimatförändringarna ytterligare.
Nya högstanivåer även för metan och dikväveoxid
Metan och dikväveoxid, två andra viktiga långlivade växthusgaser, har också stigit till nya högstanivåer. Metan står för cirka 16 % av den uppvärmningseffekt som långlivade växthusgaser har på vårt klimat och har en livslängd på cirka nio år. Ungefär 40 procent av metanet kommer från naturliga källor som våtmarker och 60 procent från mänskliga aktiviteter som boskapsskötsel, risodling, fossila bränslen, avfall och förbränning av biomassa.
Dikväveoxid eller lustgas, som bland annat bildas vid användning av gödningsmedel, vid förbränning och i samband med olika industriella processer, nådde 338,0 ppb, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med förindustriella nivåer.
Utsläppen måste minska snabbt och kraftfullt
Rapportens resultat stärker bilden av att utsläppen av växthusgaser måste minska både snabbt och kraftfullt för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till under två grader och allra helst under 1,5 grader över förindustriella nivåer.
Dagens koldioxidutsläpp påverkar inte bara det globala klimatet idag utan kommer att göra det i hundratals år framöver på grund av koldioxidens långa livslängd i atmosfären. Ökade temperaturer är i sin tur kopplade till mer extremväder, förlust av ekosystem och ökade risker för både samhälle och ekonomi.
