Lindrig isvinter med isen fastlåst i nordöstra Bottenviken

Isvinterns varaktighet från första till sista dag med noterad is var dock något över den normala. Den första isen syntes den 4 november och det sedan tog till den 22 maj innan all is var helt borta. Som jämförelse dröjde det förra året ända till den 4 juni innan det var helt isfritt.

Omväxlande väder under hösten och långsam avkylning av ytvattnet

Avkylningen av ytvattnet gick långsamt under hösten, men i månadsskiftet oktober-november gav några dagars kyla den första tunna isen i inre vikar i norra Bottenviken den 4 november.

– Detta är historiskt sett ett rätt så tidigt datum för den första isen, men som jämförelse sågs den första isen förra vintern redan den 23 oktober, säger Magnus Larsson vid Istjänsten, SMHI.

Temperaturen fortsatte att variera under resten av hösten och isläggningen gick sakta. Kortvariga perioder med kyla bildade nyis, som sedan snabbt bröts upp och samlades åt nordost i Bottenviken. Vid nyåret fanns det is till sjöss endast i nordligaste Bottenviken, medan det hade börjat bildas tunn is i skärgårdar och vikar ner till mellersta Bottenhavet.

Kyla i början av januari

I början av januari var det åter kallare i landet och den 4-5 januari blev norra Kvarken täckt med tunna stråk med is för första gången denna vinter. Nya mildluftsattacker rev dock snabbt upp isen igen och packade den åt nordost. Därefter fortsatte vädret att variera och istäcket i norra Bottenviken ökade i omgångar.

Maximal isutbredning 20 februari

I mitten av februari blev det en ny period med kallare väder. Det nu avkylda vattnet frös snabbt och den 14-15 februari blev hela Bottenviken och Norra Kvarken täckt med is för första gången denna vinter. Några dagar senare hade isläggningen fortsatt och den 20 februari fick vi så denna vinters största isutbredning med 85 000 kvadratkilometer av havets yta täckt med tunn is.

– Vid detta skede var det islagt i Bottenviken, Norra Kvarken och i norra Bottenhavet samt i inre Finska viken. I övrigt fanns is utmed kusterna ned till norra Östersjön samt i delar av Rigabukten och våra stora sjöar, berättar Magnus Larsson.

Halverad isutbredning

Vädret slog dock om snabbt och följande dagar blev det både mildare och blåsigare. Den i stora områden tunna isen, revs snabbt upp och drev åt nordost. På några dagar minskade därmed den istäckta ytan till ungefär hälften. Resultatet blev att det den 25 februari var isfritt till sjöss ända upp till sydvästra Bottenviken, medan kraftigare is samlades på den nordöstra delen.

Stationärt isläge fram till påsk

Resten av vintern i mars och i april fram till påsk, blev isläget i stort sett oförändrat med den kraftigare isen liggande i nordöstra halvan av Bottenviken och i ostligaste Finska viken. I övrigt gick flera mildperioder hårt åt isarna vid södra och mellersta Sveriges kuster.

– Till påskhelgen hade det i stort sett blivit isfritt upp till Piteå, medan fastisarna längre norrut började ruttna och smälta. Isen till sjöss låg fortfarande kvar i nordöstra Bottenviken och var 20-70 cm tjock, med flertalet vallar, berättar Magnus Larsson.

Isen rör sig söderut och smälter sakta

I slutet av april och i maj blev det tidvis kyligare med nordliga vindar. Isen i nordöstra Bottenviken började då driva söderut och splittras isär, samtidigt som den sakta smälte. De sista isresterna fanns i mitten av maj utanför Brahestad och Kalajoki på den finska sidan av Bottenviken. Fastisarna längst i norr smälte samtidigt bort.

– Helt isfritt blir det nu i dagarna kring den 22 maj, men enstaka strandade isvallar kan säkert ligga kvar här och var fram till början av juni, avslutar Magnus Larsson.