SMHI har bistått i arbetet med att ta fram en klimatanpassningsplan för Region Gotland
Under 2022 fick SMHI i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en klimatanpassningsplan för Region Gotland. Arbetet skedde enligt SMHIs lathund för klimatanpassning och den första versionen av planen ska antas av regionen i höst.
Strandpromenaden på Gotland längs kusten i norra Visby.
Bakgrunden till uppdraget var det behov av att arbeta mer med klimatanpassning, som regionen identifierade då en ny översiktsplan skulle tas fram.
För att säkerställa ett tryggt och hållbart Gotland för framtiden behöver Region Gotland ett systematiskt och strukturerat klimatanpassningsarbete. Klimatanpassningsplanen ger goda förutsättningar för detta, och kommer vara ett viktigt dokument för många olika verksamheter att arbeta utifrån, säger Nathalie Ahlstedt Mantel, Verksamhetsutvecklare på Region Gotlands Teknikförvaltning.
”Lathunden” som stöd i arbetet
SMHI har i genomförandet av uppdraget använt ”Lathund för klimatanpassning” som tagits fram av SMHI och består av sju olika processteg som genomförs i workshopformat. Arbetet har skett i bred samverkan inom regionen, under ledning av SMHI.
Genom hela processen har olika delar av regionen involverats i arbetet. Workshoparna hölls med en projektgrupp bestående av representanter från regionens olika berörda nämnder och verksamheter. Politiker deltog i Etablera-steget som inkluderade genomgång av kunskapsunderlag om framtida klimat på Gotland samt en övning om att visualisera så kallade framtidsbilder av ett klimatanpassat Gotland, berättar Jessica Lovell, projektledare.
Tydliga prioriteringar framåt
Efter genomförandet av workshoparna dokumenterade SMHI arbetet och sammanfattade resultaten i en klimatanpassningsplan. Fokus i den första versionen av planen har varit tätorter och klimateffekterna stigande havsnivåer, skyfall och erosion, i linje med de krav som finns i Plan och Bygglagen. För närvarande saknas analys av klimateffekterna torka och värmebölja, men de kan komma att inkluderas på sikt.
Arbetet med klimatanpassning är en kontinuerlig process vilket innebär att planen behöver uppdateras med jämna mellanrum, förslagsvis i samband med att översiktsplanen uppdateras och följs upp.
Långsiktiga satsningar
En förutsättning för att initiera arbetet är att medel avsätts för att driva arbetet, både i form av personalresurser och för att kunna genomföra föreslagna åtgärder, vilket poängterats i planen. Kostnaden för klimatanpassningsåtgärder i förebyggande skeden är i de flesta fall betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för klimatkonsekvenser i efterhand.
Anpassningsarbetet handlar till stor del om att fatta långsiktigt hållbara beslut under osäkra förutsättningar med det bästa kunskapsunderlag som finns tillgängligt. Allt detta för att skapa ett attraktivt och robust samhälle i ett klimat som förändras, avslutar Jessica Lovell.
Så gick workshoparbetet till
I det förberedande och två första stegen, Motivera, Etablera och Analysera, lades grunden för arbetet med klimatanpassningsplanen och klimatrelaterade risker identifierades för regionens olika verksamheter.
I det tredje och fjärde steget, identifiera och prioritera, identifierades möjliga åtgärder för att motverka riskerna samt en prioritering av dessa enligt en skala 1 – 3.
I det femte steget togs en struktur fram för hur arbetet med klimatanpassning kan tänkas ske i regionen. Bland annat har en samordningsgrupp föreslagits som består av en projektledare, kommunikatör och verksamhetsutvecklare som fokuserar på åtgärdslistan och driver arbetet med de delprojekt som ska prioriteras.
