Varje dag råder unika förhållanden när det gäller möjligheten att beräkna och prognostisera framtidens väder. I vissa situationer kan väderutvecklingen vara relativt enkel att prognostisera flera dagar framåt, andra dagar kan utvecklingen vara mycket svårbedömd redan för det närmsta dygnet. En prognosmeteorologs arbete handlar till stor del om att, med hjälp av olika modellbaserade prognosverktyg i kombination med olika observationsdata, bedöma den mest sannolika väderutvecklingen. En lika viktig uppgift för meteorologen är dock att även bedöma sannolikheten för olika alternativa väderutvecklingar och förstå när, hur och helst varför verkligheten skulle kunna avvika från den prognos som tidigare bedömts som mest sannolik. I det här inlägget ska jag försöka ge en liten inblick i hur en sådan bedömning kan gå till och hur prognosernas svårigheter kan variera med olika väderlägen samt hur man som mottagare på bästa sätt kan ta till sig av meteorologens bedömningar.
Skurar och ökända 5b-lågtryck
Ofta är prognosmeteorologens utmaningar större sommartid, då prognoserna för enskilda platser kan vara mycket svårbedömda. En anledning till det är att det sommartid ofta kan förekomma kraftiga, mycket lokala skurar som är svåra att precisera den exakta placeringen av. Den senaste veckan har väderutvecklingen varit svårbedömd även på en lite större skala då vi haft flera svårbedömda lågtrycksutvecklingar, på ökända 5b-liknande banor, som påverkat varandra.
Det som gett upphov till de här svårbedömda prognoserna den senaste veckan är ett väderläge med varm luft som svept upp strax öster om Sverige med mindre lågtryck som vandrat norrut i gränsen till svalare luft över oss. Lågtrycken har utvecklats i en varm och fuktig omgivning med relativt liten vertikal stabilitet. Det innebär att luften enkelt kan röra sig i vertikalled (uppåt), något som i sin tur är en förutsättning för snabba utvecklingar och små intensiva lågtryck. Att luften innehåller mycket vattenånga innebär att stora energimängder snabbt kan frigöras och tillföras lågtrycken i form av värme då vattenångan kondenserar till vattendroppar. Exakt var och när de här snabba händelseförloppen tar sin början kan vara svårt att förutsäga och kan få mycket stor påverkan på den fortsatta utvecklingen.
Varmt i öster, svalare i väster och lågtryck som vandrar från söder till norr
Den temperaturfördelning som varit rådande (och som ofta är rådande sommartid) med varm luft i öster och svalare luft i väster innebär också att luftströmmarna i högre luftlager gått från söder till norr (istället för väster till öster som är vanligast vintertid då temperaturskillnaden normalt är störst i nord-sydlig riktning). Lågtrycken följer höjdströmmen, men samverkar också med densamma. Då ett lågtryck fördjupas får det höjdströmmen att böjas vilket i sin tur leder till att lågtrycket svänger av. I den situation vi haft den senaste veckan innebär det att lågtrycken först rört sig på en nordlig bana öster om Sverige för att sedan svänga av åt nordväst eller väst in mot Sverige när de fördjupats, se exempel i figur 1. Små skillnader i var denna typ av lågtryck börjar intensifieras kan alltså göra det mycket svårt att bedöma var lågtrycken och regnet ska svänga in över Sverige.
Hur snabbt och hur mycket lågtrycken fördjupas påverkar alltså även dess fortsatta bana, men också utseendet på höjdströmmen och därför också förutsättningarna för eventuella nya lågtrycksutvecklingar. Den senaste veckan har vi haft flera lågtryck som rört sig runt Sverige och påverkat förutsättningarna för varandra, något som bidragit till att utvecklingen varit extra svårbedömd.
Större trycksystem och mindre osäkerheter kommande dagarna
De kommande dagarna ser förutsättningarna lite annorlunda ut. Vädret domineras då av större trycksystem med generellt sett mindre osäkerheter. Fredag-lördag ger en högtrycksrygg mest uppehållsväder, sol på många håll i landet och bara lokala skurar. Därefter närmar sig ett omfattande lågtrycksområde med tillhörande regn på Atlanten. Regnet kommer in från sydväst över så gott som hela landet under söndagsdygnet och drar sedan bort åt nordost under måndagen. Det följs sedan av en ny högtrycksrygg med lite stabilare och varmare väder, åtminstone under några dagar.
Hur man kan ta del av osäkerhetsbedömningar och alternativa utvecklingar
Vi prognosmeteorologer arbetar alltså ständigt med att bedöma den mest sannolika väderutvecklingen, men gör även bedömningar av osäkerheter och eventuella alternativa utvecklingar. För att ta till sig av all information som finns kring den förväntade väderutvecklingen bör ortsprognoserna därför alltid kompletteras med till exempel meteorologens kommentar, där kommentarer kring osäkerheter och alternativa utvecklingar ofta (så även under den gångna veckan) anges. Dessutom finns en ny produkt på SMHI:s hemsida som heter ”sannolikheter”. Där presenteras sannolikheter för olika alternativa utvecklingar för varje specifik ort.