Den 1 januari 2021 gick vi över till den nya normalperioden 1991-2020. Tidigare har vi använt oss av 1961-1990 som normalperiod men numera är det således 1991-2020 som gäller utifrån världsmeteorologiorganisationen WMOs riktlinjer. Om detta kan man läsa i SMHIs nyhetsartikel "Första värdena för den nya normalperioden införda i avvikelsekartorna".
Det här blogginlägget är tänkt att försöka att ge en djupare förståelse över den förändring som den nya normalperioden ger. Detta utifrån ett visuellt perspektiv och vad man bör vara medveten om så man inte jämför äpplen med päron.
Referensnormalperioden 1961-1990 används för att studera klimatförändringen
Utifrån WMOs riktlinjer skall den nya normalperioden 1991-2020 användas för att jämföra aktuellt väder, exempelvis den senaste månadens, årstidens eller årets väder med den senaste 30-årsperioden.
Normalperioden 1961-1990 kommer, utifrån vad WMO bestämt, att benämnas referensnormalperiod och användas för att studera den långsiktiga klimatologiska trenden för bland annat parametrarna temperatur och nederbörd. Detta eftersom det ska gå att jämföra med tidigare analyser och kunskap som baseras på perioden 1961–1990.
Vintern 2020/2021 sedd utifrån de båda normalperioderna
Övergången till den nya normalperioden 1991-2020 kan ge upphov till att man får intrycket att en specifik månad eller årstid varit ovanligt varm eller kall. Det som för bara ett år sedan beskrevs som "ovanligt varmt" kan i år istället ses som "varmt".
Låt oss ta ett aktuellt exempel på hur det såg ut under den kalendariska vintern 2020/2021 (avser december 2020 till februari 2021).
Vintern 2020/2021 var kallare än medelvärdet för 1991-2020 i västra Norrland samt mildare än medelvärdet för 1991-2020 i nordostligaste Norrland och norra Uppland (vänster bild, figur 1a).
Hade vi istället beskrivit vintern 2020/2021 utifrån referensnormalperioden 1961-1990 hade det blivit en annan sammanfattning. Då hade vi istället betraktat det som en mild vinter i praktiskt taget hela Sverige (höger bild, figur 1b).
Den allmänna uppfattningen kan således bli att vi nu fått allt kallare månader jämfört med tidigare. Detta då vi nu jämför med normalperioden 1991-2020 mot tidigare då vi utgick från referensnormalperioden 1961-1990.
Preliminära analyser av hur månaderna förändrats jämfört med tidigare visar att alla månader utom juni och oktober blivit varmare i Sverige under den nya normalperioden 1991-2020 jämfört med den gamla referensnormalperioden 1961-1990. Störst har förändringen varit under vintermånaderna december, januari och februari. Vilket syns väl när vi betraktar vintern 2020/2021 utifrån de olika normalperioderna. Mer om detta i nästa avsnitt.
Allt mildare vintrar de senaste decennierna
En direkt konsekvens av att årets vinter ses som relativt genomsnittlig utifrån den nya normalperioden 1991-2020 visar på hur pass mycket mildare vintrarna blivit under de senaste 30 åren jämfört med referensnormalperioden 1961-1990. Det blir tydligt om vi tittar på hur vinterns medeltemperatur för 35 stationer runt om i Sverige (figur 2) varierat sedan 1860 och då speciellt under de senaste decennierna. Den normalperiod som där använts (och skall användas!) för att beskriva vinterns medeltemperatur är referensnormalperioden 1961-1990. Lite grovt kan vi från tidsserien se att vintermedeltemperaturen i Sverige för normalperioden 1991-2020 är två grader högre jämfört med referensnormalperioden 1961-1990. Årets vinter 2020/2021 utgör således ytterligare en i raden av milda vintrar som dominerat från 1988 och framåt.
Medan vi använde den nya normalperioden 1991-2020 för att beskriva vintern 2020/2021 utifrån klimatet under den senaste 30-årsperioden använde vi referensnormalperioden 1961-1990 för att beskriva vintern 2020/2021 utifrån ett längre klimatologiskt perspektiv.
Att akta sig för att jämföra äpplen med päron
På vår webbsida finns även möjlighet att se hur temperaturavvikelsen för olika månader sett ut i Sverige från 2004 och framåt. För årstider gäller 2011 och framåt medan det för årsmedeltemperaturen finns från år 2000 och senare. Här är det viktigt att vara medveten om att de färdiga avvikelsekartorna från och med 2021 bygger på olika normalperioder. Detta framgår på hemsidan men är värt att upprepa.
Ett klockrent exempel på hur det kan bli om man inte ser upp är januari 2010 och januari 2021. Medan januari 2010 (figur 3b, höger bild) bygger på referensnormalperioden 1961-1990 gäller den nya normalperioden 1991-2020 för januari 2021 (figur 3a, vänster bild).
Viktigt att använda samma normalperiod vid jämförelse
För den som bara snabbt jämför de båda kartorna ovan i figur 3 framstår det som att januari 2021 var kallare än januari 2010 i hela Norrland. Faktum är att för exempelvis både Östersund/Frösön i Jämtland och Kiruna-Esrange i Lappland var januari 2010 i absoluta tal kallare än januari 2021. Då två olika normalperioder använts för att beskriva de båda månaderna går det således inte att jämföra dessa rakt av. Det gäller därför att vara uppmärksam ifall man stöter på kartor på nätet där det inte klart framgår vilken normalperiod som avses och då särskilt temperaturkartor.
För tydlighetens skull visas även avvikelsekartan för januari 2021 relativt referensnormalperioden 1961-1990 (figur 4) där den intresserade läsaren kan jämföra med figur 3b, höger bild. Detta då samma normalperiod använts för att beskriva januari 2021 och januari 2010. Här syns även hur pass mycket mildare januari under normalperioden 1991-2020 varit jämfört med referensnormalperioden 1961-1990.
Jämförelse med förindustriell tid
Det finns ett sätt till för att förstå logiken med att den nya normalperioden 1991-2020 används för att beskriva dagens klimat medan referensnormalperioden för 1961-1990 nyttjas för att beskriva klimatet ur ett långsiktigt perspektiv.
I samband med våra sammanfattande krönikor finns en tidsserie över temperaturavvikelsen för Sverigemedeltemperaturen utifrån perioden 1860-1900 som kan ses som "förindustriell tid". FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) använder i sina rapporter förindustriell tid som term för att beskriva klimatförändringen. I nedanstående tidsserie från 1860 och framåt (figur 5) ser vi hur januari 2021 placerade sig i Sverige som helhet jämfört med förindustriell tid.
Var hittar jag de olika kartorna?
De månatliga avvikelsekartorna vilka uppdateras dagligen finns att tillgå på hemsidan "Temperatur". Dessa kartor utgår från den nya normalperioden 1991-2020 men det finns även möjlighet att välja om man vill studera avvikelsen för den referensnormalperioden 1961-1990. Det kräver dock ett klick.
Den här möjligheten finns även om man vill jämföra hur årstidsavvikelsen sett ut mellan referensnormalperioden 1961-1990 och normalperioden 1991-2020. De kartorna finns tillgängliga på samma klickbara länk ovan.
Kartorna över temperaturavvikelsen för varje enskild dag presenteras från och med den 1 januari 2021 utifrån normalperioden 1991-2020. Den som istället för ett specifikt datum efter den 1 januari vill se motsvarande karta för referensnormalperioden 1961-1990 måste först klicka på kartan. Därefter får man välja att klicka på "Visa karta med referensperiod 1961-1990". För datum före den 1 januari visar kartor enbart avvikelsen utifrån referensnormalperioden 1961-1990.