Mistralvinden

Den franska vädertjänsten Météo-France förutspår för i dag torsdag att en måttlig mistral skall blåsa. Vad är då mistral för någonting?

Runt om i världen finns en mängd namn på vindar som betraktas som karakteristiska i olika regioner. Inte sällan handlar det om vindar som av en eller annan anledning upplevs som obehagliga. Många av dessa vindar är rätt okända i Sverige, men mistralvinden har nog de flesta ändå hört talas om.

Fallvind

Mistralen blåser i södra Frankrike och är en så kallad fallvind eller katabatisk vind. Typiskt för sådana är att kall luft passerar över en bergsformation och sedan ner över lägre liggande områden. Som kanske bekant har kall luft högre densitet än varm, vilket gör att den under gravitationens inverkan ”faller” utför bergssluttningarna och kan uppnå höga vindhastigheter. (Det finns även en annan sorts fallvind som uppstår under bymoln, men den får vi ta i ett annat blogginlägg.)

Mistralen tenderar att uppstå när högtryck och lågtryck intar vissa positioner, nämligen då ett högtryck etableras någonstans över den ostligaste delen av Atlanten, ungefär i ett område från Biscayabukten till strax väster om Brittiska öarna, och ett lågtryck uppstår på Medelhavet i närheten av Genuabukten. Den så kallade Corioliskraften gör att vindarna på norra halvklotet blåser medsols runt högtryck och motsols runt lågtryck, vilket gör att dessa båda trycksystem i samverkan håller i gång en fuktig nordlig eller nordvästlig luftström in över Frankrike.

Corioliskraften

Schematisk bild av den placering av lågtryck och högtryck som ger upphov till mistralvind av Piotr Flatau.
Schematisk bild av den placering av lågtryck och högtryck som ger upphov till mistralvind av Piotr Flatau. Illustration Wikipedia Förstora Bild

 

Tryckbild kl 08.00 2017-04-27
Tryckbild kl 08.00 2017-04-27 Illustration European Centre for Medium-Range Weather Forecasts Förstora Bild

Mistral och Tramontane

När luften möter Centralmassivet tvingas den stiga, vilket kyler av den och gör att den tömmer en del av sitt fuktinnehåll i form av nederbörd. Den kyls därefter av ytterligare över de höga bergsplatåerna (särskilt på vintern då dessa är snötäckta), varpå den störtar ned i Rhônedalen, mellan Centralmassivet och Alperna och sedan fortsätter ner över Provence och även ut mot Korsika. Föhneffekten får luften att torka ut, varför mistralen oftast förknippas med en gnistrande klarblå himmel (även om det också finns ett fenomen kallat "svart mistral" med både moln och nederbörd).

Föhneffekten

Vinden kan också beröra ett område längre västerut, mellan Pyrenéerna i sydväst och Centralmassivet i nordost, men där kallas den Tramontane. Skillnaden är alltså egentligen bara geografisk.

Byig karaktär

Luften accelereras inte bara genom tyngdkraften utan också genom att den trängs ihop i Rhônedalen, något som ofta ger vinden en mycket byig karaktär. Vidare uppstår en vertikal vågbildning på luftströmmen, så kallade gravitationsvågor (ej att förväxla med de gravitationsvågor som rymdfysikerna talar om), vilket punktvis förstärker vindbyarna. Byar av stormstyrka (minst 25 m/s) uppträder regelbundet och ibland nås även orkanstyrka (minst 33 m/s).

Mistralen är ett mycket vanligt fenomen. Det franska väderinstitutet Météo-France uppger att kraftig vind faktiskt förekommer oftare i Rhônedalen än längs Bretagnes kuster (115 dagar om året i Orange, mot 84 i Brest). Därför är det inte förvånande att mistralen är ett så etablerat begrepp i Frankrike i allmänhet och i Sydfrankrike i synnerhet. Ja, en av de största provensalska poeterna hette inget mindre än Frédéric Mistral och fick Nobelpriset i litteratur år 1904.

Både negativa och positiva effekter

Högsäsongen för mistralen är på vintern, men den förekommer även på sommaren, och bland de negativa effekterna kan nämnas att den torkar ut vegetationen och får skogsbränder att spridas med en oerhörd hastighet. Dess turbulenta karaktär försvårar dessutom bekämpningen av bränderna från luften. Å andra sidan bidrar mistralen till att skingra luftföroreningar. Så något gott för den ändå med sig!

comments powered by Disqus