För den lilla kommunen eller kommunen med låga föroreningshalter kan det vara bra att inleda med en enklare beräkning för att skatta föroreningshalterna i kommunen. Om en skattning visar att vidare luftkvalitetsarbete är nödvändigt kan en något mer komplicerad modell bli aktuell.
Ett enkelt och fritt verktyg VOSS togs fram 2018. VOSS - som står för Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering - gör det möjligt att på ett enkelt sätt skatta haltnvåerna i en kommun. VOSS är i första hand avsett som ett hjälpmedel för kommuner vid genomförande av inledande kartläggning och objektiv skattning.
I valet av en mer avancerad modell finns det flera viktiga faktorer att tänka på. Modellen måste kunna beräkna de luftföroreningar man vill studera och leverera resultat i den tidsupplösning som krävs för att kontrollen av miljökvalitetsnormer ska följa lagstiftningens krav.
Modellen bör även kunna reflektera förhållanden speciella för olika geografiska områden. För modelleringar i norra Sverige är det viktigt att modellen kan hantera tillfällen med hög atmosfärisk stabilitet och markinversioner då detta är vanligare på högre breddgrader under vinterhalvåret. För södra Sverige är det viktigt att modellen kan separera lokalt emitterade luftföroreningar från intransporterade föroreningar då föroreningar från Europa ofta utgör en betydande del av de totala föroreningshalterna.
Välj en modell utifrån frågeställningar och förutsättningar
Som en konsekvens av geografiska olikheter är det viktigt att modellen som ska användas är validerad för liknande förutsättningar som dem den ska användas för. Generellt är en väl validerad och dokumenterad modell att föredra framför en modell vars tillförlitlighet är mindre känd.
Modellen som ska användas måste även vara anpassad för den rumsliga skala som användaren tänker använda den till. Således bör beräkningar i ett gaturum ske med en modell som är anpassad för detta och beräkningar över en stad (urbana bakgrundshalter) bör ske med en modell avsedd för det. Många, men långt ifrån alla, modeller är utvecklade för beräkningar på flera rumsliga nivåer.
För den mer avancerade användaren kan det vara bra att fundera på om man ska investera i en modell eller i ett luftvårdssystem. Ett luftvårdssystem har en bredare funktionalitet där man förutom spridningsberäkningar kan koppla systemet till en emissionsdatabas, till data från mätstationer och hantera och analysera resultat från beräkningar på olika sätt. Ett luftvårdssystem innehåller ofta flera modeller som kan räkna på olika tillämpningsområden. En enskild modell är oftast anpassad för en viss situation, t.ex. beräkningar i ett gaturum.
Slutligen behöver den eller de modeller som väljs passa de förutsättningar som användaren har. Detta inkluderar tillgängliga indata (alternativt omfattningen på de resurser som finns för datainsamling) såväl som kunskapsnivå hos den som ska använda modellen. Om användaren inte kan eller vill göra beräkningarna på egen hand kan dessa göras av en konsult eller ett samverkansområde/luftvårdsförbund. En modell bör inte vara mer komplicerad än att användaren kan följa och förstå hur indata och inställningar i modellen påverkar resultatet.