Steg för steg – så gör du en luftkvalitetsberäkning

Att utföra en bra luftkvalitetsberäkning inkluderar flera steg av valmöjligheter och genomföranden. Vad behöver du tänka på? Nedan finner du en lista som steg för steg sammanfattar de viktigaste momenten som du bör gå igenom innan, under och efter din modellberäkning.

En luftkvalitetsberäkning innebär flera ställningstaganden som handlar om allt från val av utvärderingsmetod och modell till kvalitetssäkring av resultat.

För att din beräkning ska bli av så hög kvalitet som möjligt kan du använda dig av nedanstående checklista. Där finns även länkar till Referenslaboratoriet för tätortsluft – modellers webbsidor för djupare läsning.
 

Reflab: Checklista
Förstora Bild

Steg 1: Utvärdera ditt behov
Steg 2: Välj en modell utifrån frågeställningar och förutsättningar
Steg 3: Vilka indata behövs och hur ska de kvalitetssäkras?
Steg 4: Genomför beräkning – detta bör du tänka på
Steg 5: Kvalitetssäkra dina resultat
Steg 6: Vid behov korrigera dina resultat mot mätdata
Steg 7: Rapportera dina luftkvalitetsberäkningar

_____________________________________

1. Utvärdera ditt behov

Markozon

När din kommun behöver utvärdera luftkvalitet kan detta göras med till exempel mätningar och/eller modellberäkningar. Luftkvalitetsmodeller kan användas istället för eller som komplement till mätningar. Modellberäkningar har bland annat fördelen att kunna "skanna" luftkvalitetssituationen över t.ex. en tätort så att man får en större geografisk överblick och kontroll än med mätningar som enbart representerar den aktuella mätpunkten. Luftkvalitetsmodeller är olika avancerade, från enkla och lättanvända metoder till modellsystem ämnande för komplexa situationer och vana modellanvändare.

Modellberäkningar kan vara ett led i kommunens skyldighet att kontrollera sin luftkvalitet. Denna skyldighet stadgas i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9). Om kommunen inte tidigare har genomfört någon kontroll av luftkvaliteten, eller om det var länge sedan en tillräckligt omfattande kontroll gjordes, måste en inledande kartläggning genomföras. En sådan syftar till att ge en förståelse för, och dokumentation av, luftkvalitetssituationen i kommunen. Det finns ett enkelt verktyg som man kan använda, VOSS (Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering). Verktyget genomför en uppskattning av hur halterna vid en gata - man väljer ut erfarenhetsmässigt ogynnsammaste gata/gator för denna kontroll. VOSS levererar en bedömning av hur haltnivån förhåller sig till den nedre utvärderingströskeln (NUT) och huruvida kommunen behöver utvärdera halterna ytterligare; om så är fallet kan modellberäkningar vara en lämplig åtgärd.

Ett lämpligt första steg vid modellberäkningar är att kartlägga vilka behov som finns. Följande frågor kan vara lämpliga att beakta:
- Vilka typer av källor ska modelleras (t.ex. vägtrafik, småskalig vedeldning, industrikällor, osv)
- Vilken rumslig skala ska utvärderas (t.ex. gaturum, öppna vägar, urban bakgrund)
- Vilka tidsupplösningar behöver modelleras (t.ex. timmedelvärden, dygnsmedelvärden, årsmedelvärden).
- Finns det särskilda lokala förutsättningar som behöver kunna modelleras, t.ex. topografi, klimatologi, betydande bidrag från långdistanstransporterade luftföroreningar?
- Vilka indata finns tillgängliga?
- Finns tillräckligt med mätningar för att göra egna verifieringar av modellresultaten eller behöver man en modell som är väl validerad för det aktuella området som ska modelleras eller för ett område med motsvarande förutsättningar?
- Finns behov av att genomföra källfördelningsstudier och/eller modellering av olika scenarier?

En frågeställning som du behöver ta ställning till är vem som ska utföra modellberäkningarna. Ett alternativ är att du själv genomför beräkningarna. Andra alternativ är att anlita en konsult för uppdraget, eller att göra beräkningarna inom ramen för ett samverkansområde eller luftvårdsförbund. Att samverka kring luftvårdsfrågor har många fördelar då arbetet ofta blir kostnadseffektivt och uppnår en högre kvalitet.


Steg 2: Välj en modell utifrån frågeställningar och förutsättningar